- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 37. Supplement. L - Riksdag /
95-96

(1925) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lasarettsläkarnas pensionskassa ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Imbros och Tenedos utlofvades en viss lokal
förvaltningsautonomi. Till Italien afstod Turkiet
alla rättigheter till Rhodos och Tolföarna (se
därom d. o. Suppl.; och till ön Kosteloryzo
(Castellorizzo). Vidare afstod Turkiet alla
rättigheter till Egypten och Sudan från 5
nov. 1914 samt erkände den brittiska annektionen af
Cypern. Äfven afstod Turkiet de särskilda rättigheter
det 1912 bibehållit, när Tripolis och Cyrenaika
(nu italienska kolonien Libia) afträddes till
Italien. Signatärmakterna enades om att erkänna
principen om fri passage och segling till sjöss och
i luften i freds- och i krigstid i Dardanellerna,
Marmarasjön och Bosporen; därom ingicks en särskild
konvention (se Turkiet. Historia. Suppl.). Turkiet
erkände de öfriga fredsfördragen efter Världskriget
och därvid uppkomna nya stater. Hvarje signatärmakt
erkände "det fullständiga upphäfvandet i alla
afseenden af kapitulationerna i Turkiet", i samband
hvarmed utlänningars framtida rättsförhållanden
i Turkiet ordnades i en särskild konvention (se
därom Konsularjurisdiktion. Suppl.). Till förmån
för icke-muhammedanska minoriteter i Turkiet
stadgades en rad skyddsbestämmelser (art. 38—44),
som skulle få kraft af turkisk grundlag. Enligt
dessa tillförsäkrade Turkiet alla där boende invånare
utan skillnad till börd, nationalitet, språk eller
religion fullständigt skydd till lif och egendom samt
fri religionsutöfning. Icke-muhammedaner skulle ha
samma medborgerliga och politiska rättigheter som
muhammedaner, skyddas mot språkrestriktioner, ha rätt
att handha religiösa och sociala inrättningar samt att
i dem använda sitt eget språk. För deras barn ställdes
i utsikt folkskoleundervisning på deras eget språk
i de städer och distrikt, där de voro synnerligen
talrika. Deras familjerättsliga förhållanden skulle
ordnas genom blandade kommissioner o. s. v. Hithörande
traktatartiklar ställdes under Nationernas förbunds
garanti och finge ej ändras annat än med samtycke
af dess råd. I sista hand skulle tolkningstvister
afgöras genom Permanenta internationella
domstolen. — Signatärmakterna afstodo ömsesidigt
från ersättningskraf för skador genom hvarandras
krigshandlingar, rekvisitioner o. s. v. från 1
aug. 1914, dock med undantag för Grekland, som
förpliktades ge skadestånd för dylika skador i
Anatolien, om de vållats genom folkrättsstridiga
åtgärder. Med hänsyn till Greklands finansiella läge
afstod Turkiet däremot från "återuppbyggnadskraf". Om
de ekonomiska förhållandenas nyordnande efter kriget
gåfvos utförliga bestämmelser. Tvistiga frågor skulle
afgöras genom blandade skiljedomstolar. Utförligt
stadgades om vård af krigargrafvar på turkiskt område,
särskildt inom "området Anzac" på Gallipolihalfön,
där de allierade fingo hålla bofast vaktmanskap. I en
särskild konvention aftalades om en demilitariserad
zon om 30 km. på ömse sidor om landgränsen
i Tracien. Bestämmelser gåfvos i en särskild
konvention om utlänningars personliga ställning,
handelsrättigheter o. s. v. i Turkiet samt i en
annan konvention om tariff-förhållandenas ordnande,
afskaffande af in- och utförselförbud o. s. v. I en
särskild grekisk-turkisk konvention af 30 jan. 1923
stadgades obligatorisk utväxling från 1 maj s. å. af
grekisk-ortodoxa turkiska undersåtar i Turkiet och
muhammedanska grekiska undersåtar i Grekland. Från denna
omfattande folkförflyttning undantogos dock grekerna
i Konstantinopel och muhammedanerna i västra Tracien
(ö. om Bukarestfredens gräns 1913). De "utväxlade"
fingo medtaga sin lösa egendom, men deras fasta
(och kvarlämnade lösa) egendom skulle likvideras
och vederbörande stater, hvars undersåtar de
blefvo, hålla dem skadeslösa med egendom af samma
värde och natur, som de lämnat. Ordnandet af
hithörande vidlyftiga procedurer uppdrogs åt en
blandad kommission, bestående af 4 medlemmar från
hvardera staten och 3 af Nationernas förbund bland
i Världskriget neutrala staters undersåtar utsedda
ledamöter (en af dessa är svensk, legationsrådet
E. E. Ekstrand, se d. o. Suppl.). Lausannefredens
signatärmakter utfärdade en ömsesidig förklaring om
allmän amnesti för militära och politiska åtgärder
mellan 1 aug. 1914 och 20 nov. 1922 samt för brott
och förseelser, begångna under denna tid i tydligt
samband med politiska händelser. Dock förbehöll
sig Turkiet att därifrån undantaga 150 namngifna
personer, som ej fingo återvända dit eller som skulle
därifrån utvisas. I samband med kapitulationernas
afskaffande förklarade turkiska regeringen i en
särskild deklaration, att den ämnade för minst 5
år engagera europeiska juridiska rådgifvare inom
en af Permanenta internationella domstolen bland
undersåtar i under Världskriget neutrala stater
uppgjord förslagslista. Dessa skulle deltaga i
lagberedningar, studera de turkiska domstolarnas
arbetssätt, emottaga klagomål och afge betänkanden
till turkiska justitieministeriet. — Pansarkryssaren
"Sultan Javus Selim" (f. d. "Goeben") skulle
af de allierade återställas till Turkiet. —
Fördraget är utgifvet bl. a. som engelsk blå
bok ("Treaty series No. 16, 1923, Cmd 1929").
V. S—g.

Lausitzer Neisse. Se Neisse 2.

Laus Pompeji. Se Lodi.

Laussedat [låssda’], Aimé, fransk vetenskapsman, f. 18
april 1819 i Moulins (dep. Allier), d. 18 mars 1907 i
Paris, professor vid École polytechnique och École
des arts et métiers samt 1881—1900 direktör för
Conservatoire des arts et métiers, var den egentlige
grundläggaren af fotogrammetrien (se d. o.).

*Lautenbach tillhör nu Frankrike, dep. Haut-Rhin,
arrondissemanget Guebwiller. 1,814 inv. (1921).

Lauth, Charles, fransk kemist, f. 1836 i Strassburg,
d. 1913 i Nizza, uppfinnare af de s. k. Lauthska
färgämnena
. Se Lauths violett. Suppl.

Lauths violett, kem., ett organiskt färgämne, utgör
det saltsyrade saltet af tionin, hvars sammansättning
framgår af formeln:

H2 N . C6 H3 C6 H3 = NH . HCl

Lauths violett uppstår, i likhet med en del andra
svafvel- och kväfvehaltiga färgämnen, genom inverkan
af svafvelväte på paradiaminer,

H2N NH2

H. E.

Lautier [låtiē], Eugène, fransk tidningsman, f. 20
aug. 1867 i Paulhan, dep. Hérault, var 1885—1907
medarbetare i "Le temps", är sedan 1905

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Sep 30 02:39:03 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcq/0064.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free