- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 37. Supplement. L - Riksdag /
161-162

(1925) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lexa ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

gränspolisstyrka. L:s handel led betydlig afbräck
genom Världskriget; i syfte att få slut på det starka
tyska inflytandet i L. förmådde Förenta staterna
dess regering att maj 1917 afbryta de diplomatiska
förbindelserna med Tyskland och aug. s. å. förklara
Tyskland krig, hvarvid alla tyskar i L. utvisades. Den
enda krigshändelsen i L. inträffade 10 april 1918,
då en tysk undervattensbåt bombarderade Monrovia,
förstörde därvarande trådlösa telegrafstation och
sänkte "L:s flotta" (en armerad ångare). L. hörde
till Versaillesfredens signatärmakter 1919 och
till de stiftande medlemmarna af Nationernas
förbund. Finansförvaltningen, inom hvilken England
och Frankrike (samt till 1914 Tyskland) varit
representerade, öfvergick efter kriget uteslutande
till Förenta staterna. L:s infödda gränspolisarmé
kommenderas numera af officerare från Förenta
staternas negerregementen. — Litt.: L. Jore, "La
république de Libéria" (1912), R. C. F. Maugham,
"The republic of L." (1920), och H. F. Reeve, "The
black republic: L." (1923).
E. A—t. V. S—g.

Liberi naturales, lat. Se Naturliga barn.

Liber librorum, lat., "böckernas bok", bibeln.

Liberté, La (fr , "friheten"), daglig fransk
aftontidning af klerikal och antisemitisk färg,
uppsatt 1866. Dess direktör är från 1922 Camille Aymard,
hufvudredaktör Louis Bard.

Libia (Libia italiana, Libyen), italiensk koloni i
norra Afrika, mellan Tunisien, i v., Medelhafvet,
i n., Egypten, i ö., och Sahara, i s. Västligaste
punkten ligger på 9° ö. lgd fr. Gr., östligaste på 25°
ö. lgd, nordligaste på 33° n. br., och sydligaste
punkten är okänd, då kolonien löper ut i det ännu
ej kartlagda Sahara. Arealen uppges till mellan
1 mill. och 1,5 mill. kvkm. Enligt en uppgörelse
med Frankrike 12 sept. 1919 går västra gränsen i
en båge från v. om Ghadames till s. om Tumno. På
gränsen mot Egypten har Italien fått Djarabub
(Jarabaib). — L. har 775,000 infödda invånare, hvaraf
27,495 européer (däraf 24,560 italienare). Omkr. 40
proc. äro negrer, 30 proc. araber, 23 proc. judar och
7 proc. européer. Arabiska är umgängesspråk samt jämte
italienska officiellt språk. — De viktigaste städerna,
Tripolis (60,000 inv.), Bengasi (30,000 inv.), Derna
(12,500 inv.) och Homs, ligga vid kusten. Inuti
landet ligga karavanplatserna Ghadames, Mursuk och
Ghat. — L:s viktigaste produkter komma från palmer,
oliv-, fikon- och andra fruktträd, espartogräs,
vinrankor och mandelträd. Äfven pisang och cypresser
äro viktiga för näringslifvet. Bete finns rikligt, men
boskapsskötseln är liten. — Liflig karavanhandel eger
rum mellan Bengasi och Wadai samt mellan Tripolis
och mellersta Sudan, när vägarna äro säkra för
röfvare. En viktig handelsvara är strutsfjädrar,
från Central-Afrika, som exporteras till London och
Paris för omkr. 0,9 mill. kr. årligen. Utrikeshandeln
uppgick 1922 till 168,7 mill. lire för import och 23,4
mill. lire för export. Svampfisket, som började 1885,
lämnar för omkr. 2 mill. lires afkastning årligen,
omkr. 1/5 af hela Medelhafvets. 1922 fiskades 6,218
kg. svamp och s. å. 543,227 kg. tonfisk. Viktigaste
kommunikationsleder äro de gamla karavanvägarna. Af
järnvägar finnas 333 km. (1924; 252 km. i Tripolis, 81
km. i Cyrenaica), hvarjämte 63 km. äro under byggnad.
1921 ankommo i utrikessjöfart 1,099 ångf. (hvaraf 2
icke-italienska) om 256,925 ton och 80 segelf. (hvaraf
14 icke-italienska) om 3,666 ton. L. hade 23
telegrafstationer och 7 radiotelegrafstationer
1922. Telefonlinjernas längd är 516 km. i Tripolis,
hvartill komma 9 stadsnät i Cyrenaica (1921). Två
tidningar utges: "Nuova Italia", i Tripolis, och
"Corriere di Cirenaica", i Bengasi. — L. är indeladt
i två administrativt och militärt skilda provinser:
Tripolitania och Cirenaica, båda under högsta ledning
af Italiens kolonialminister, med hvar sin guvernör
och hvar sin deputeradekammare med 50 valda medl. i
hvarje. Infödingarna äro rättsligt jämställda med
italienarna. Cirenaica är indeladt i 5 kommissariat
(Auagir, Cyrene, Derna, Merdj och Tobruk), 2
autonoma distrikt (Bengasi och Porto Bardia) samt ett
militärdistrikt (Agedabia). — L. eröfrades af Italien
1911—12 genom Tripoliskriget (se d. o. Suppl.). Från
de villkorliga rättigheter Turkiet bibehöll i freden i
Ouchy-Lausanne 1912, afstod det genom Lausannefreden
1923. Det inre af landet var vid fredsslutet 1912
ej fullständigt underkufvadt, och Italien har
sedermera flera gånger nödgats tillgripa vapenmakt
för att hålla de oroliga ökenstammarna i styr.
E. A—t.

Libidibi, tekn., detsamma som
dividivi (se Cæsalpinia).
G. L—m.

Liboko, stad. Se Nouvelle-Anvers.

*Libre parole. É. Drumont (se d. o., äfven i
Suppl.) dog 1917. Tidningens nuv. politiske
hufvudredaktör är Joseph Denais (f. 1877).

Libri feudorum, lat. ("länsrättsböckerna"), äfven
Consuetudines feudorum ("länsrättslig praxis"), en
under 1200-talet afslutad uppteckning af langobardisk
(lombardisk) länsrätt, hvilken försetts med utläggning
af Accursius (se denne). Uppteckningen, som kom att
åtfölja den under namnet Corpus juris civilis kända
samlingen af romerska rättskällor vid dennas reception
i Tyskland (se Romersk rätt, sp. 795), har senast
utgetts i tryck af K. Lehmann (se denne. Suppl.).
C. G. Bj.

*Licens. — 3. Hand. Med licens förstås äfven
tillåtelse att in- eller utföra varor af olika slag,
kreatur m. m., gifven af vederbörande myndighet såsom
undantag från eljest gällande förbud.

Licet, lat., det är tillåtet.

*Lichnowski. — 2. Furst Felix L:s brorson Karl Max L.,
furst L. (han skrifver sitt namn Lichnowsky), var från
okt. 1912 till Världskrigets utbrott, aug. 1914, tysk
ambassadör i London. L. var varm engelskvän, arbetade
ifrigt för tysk-engelskt samförstånd och förhandlade
framgångsrikt med engelske utrikesministern Grey om
en uppgörelse rörande tyska och engelska intressen
i fråga om Bagdadbanan och Portugals afrikanska
kolonier. Han blef därunder lifligt öfvertygad
om fredsvänligheten i Greys utrikespolitik och
var af gammalt misstrogen mot Wienkabinettets
syften. Åt dessa sina åsikter gaf han uttryck i
sina depescher och sedermera i skarpare form i den
1916 till själfförsvar nedskrifna lilla skriften
Meine Londoner mission 1912—1914, i hvilken han
utan någon grundligare bevisföring gaf Tyskland och
Österrike-Ungern all skuld till krigsutbrottet. L:s
skrift var urspr. blott afsedd för hans egen vänkrets,
men blef

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:46 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcq/0099.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free