Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Licht ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
småningom rätt spridd i afskrifter och till
sist bekant äfven i utlandet, där utdrag först
publicerades i "Folkets dagblad Politiken". Därefter
utgafs skriften våren 1918 i Schweiz och spreds af
ententepropagandan i massupplagor som ett välkommet
vittnesbörd om Tysklands skuld (sv. uppl. s. å.). Den
verkade flerstädes i Tyskland deprimerande på
folkstämningen och framkallade i konservativa och
nationalistiska kretsar mycken harm mot L., som af
preussiska herrehuset juli s. å. uteslöts ur detta
och fann sig föranlåten att för en tid framåt bosätta
sig i Schweiz. Äfven på fredskonferensen i Paris
1919 spelade L:s skrift en roll vid motiveringen af
Versaillestraktatens skuldartikel.
V. S—g.
*Licht, Hugo, dog 28 febr. 1923 i Leipzig.
*Lichtenberg. — 2. L. är sedan 1 okt. 1920
införlifvadt i "Stor-Berlin". 144,643 inv. (1919). Se
Berlin. Suppl.
*Lichtenberg, G. Ch. — L:s "Aphorismen" förelågo
fullständigt utg 1908, hans "Briefe an Blumenbach"
utgåfvos 1921. Jfr arbeten af W. Berendsohn (1912)
och V. Bouillon (1914).
*Lichtenberger. 1. C. E. L. dog 1913 i Versailles.
2. H. L. har vidare utgett en stor monografi
öfver Novalis (1911), La question d’Alsace (1916),
L’impérialisme économique allemand (1917,
med Paul Petit) och Faust (1921).
3. A. L. har vidare offentliggjort bl. a. romanerna
Le sang nouveau (1913), Biche (1920; sv. öfv. 1922)
och Scènes en famille (1921). Till sv. öfversattes
1908 "Lille Trotts äventyr" och 1913 "Trotts lilla
syster".
Lichtenfels, förr en Evangeliska brödraförsamlingens
missionsstation, på en ö vid mynningen af
Fiskefjorden, 4 km. s. v. om handelsplatsen
Fiskenæsset, vid Grönlands västkust (63° 4′
n. br., 50° 43′ v. lgd fr. Gr.), anlagd 1758
och 1900 öfvertagen af danska staten. 45
inv. (1919). Där finns en missionsbostad från
herrnhutarnas tid, hvarest nu inredts stor
kyrkosal och skollokaler. Grönländskt namn Akunak.
E. A—t.
Lichtenstein, ej sällan förekommande, felaktig
stafning af namnet på furstendömet Liechtenstein
(se d. o.).
*Lichtenthal inkorporerades 1909 med Baden-Baden.
Lichterfelde (Berlin-L.), förr kommun i
preussiska reg.-omr. Potsdam, sedan 1920 del
af Stor-Berlins 12:e distrikt, med garnison,
gymnasium, realgymnasium, öfverrealskola och 3
lyceer m. m. 42,310 inv. (1919). I L. ligger den
största tyska kadettskolan (Hauptkadettenanstalt),
grundlagd 1717 och 1878 flyttad till L. från Berlin,
nu civil utbildningsanstalt.
*Lichtwark, A., dog 13 jan. 1914 i Hamburg. En samling
af L:s valda skrifter (med biogr. inledning) utgafs
1919 af Mannhardt. Jfr äfven E. Marcks, "L." (1914).
*Licium. Sedan 1918 är fröken Agnes Branting (se
d. o. 4, äfven i Suppl.) ensam Liciums egare och
konstnärliga ledare. Från nämnda tid har företagets
verksamhet allt afgjordare inriktats på kyrklig och
heraldisk textilkonst. Ett mycket stort antal kyrkor i
olika delar af landet har under sista årtiondet prydts
med alster från Liciums ateljé, bl. a. domkyrkorna
i Uppsala, Lund och Strängnäs,
klosterkyrkorna i Vreta, Vadstena och Värnhem, S:t
Petri kyrka i Malmö, Oskars kyrka och Högalidskyrkan
i Stockholm. Bland fanor och standar märkas de
till studentnationer i Uppsala, till Göteborgs stad
(1923) och Stockholmsgillet (1924). Sedan 1923 har
verksamheten utvidgats till att omfatta äfven kyrkliga
föremål i trä, silfver, guld och annan metall.
A—s B—g.
*Lid skall jämte Ripsa framdeles förenas med Runtuna
till ett pastorat. 711 inv. (1924).
*Lida tillhör nu Polen (vojevodskapet
Nowo-Gródek). 13,299 inv. (1921). Under Världskriget
besattes staden — en viktig järnvägsknut — 20
sept. 1915 af tyskarna och förblef i tysk ego
till fredsslutet. Jfr Världskriget, sp. 192.
H. J—dt.
Liddesdale [li’dṡde͡il], landskap. Se Roxburgh.
*Lidén, B. P. Evald, har vidare skrifvit
bl. a. Äldre nordiska tillnamn (1910) och Studien
zur tocharischen sprachgeschichte (I, 1916). Han
är led. af Hum. vet. samf. i Uppsala (1898),
Vet. o. vitt. samh. i Göteborg (1902) och Vet. soc. i
Uppsala (1924) samt hedersled. af Sv. litt. sällsk. i
Finland (1923) m. m. På hans 50-årsdag, 3 okt. 1912,
tillegnades honom festskriften "Xenia Lideniana".
*Lidforss. 1. V. Edvard L. Uppgiften å sp. 375,
rad. 8—9 nedifr. ändras till, att L. utgaf en
uppl. af "El poema del Cid". — Om L:s dotter Karin
se Jensen, A. Suppl. — 2. Bengt L. dog 23 sept. 1913
i Lund. Af hans Naturvetenskapliga kåserier utkommo
ytterligare saml. 2 (1912; 3:e uppl. 1918) och 3
(1913; 2 :a uppl. 1918). Af hans skrifter må nämnas
äfven Modärna apologeter (1911), Polemiska inlägg
(1913), Litterära uppsatser och recensioner (1916;
2:a uppl., med titeln Litteraturkritik, 1920),
Dagsbilder (1917) och Vetenskap och världsåskådning
(s. å.). En samling art. af L. är Socialistisk
journalistik (1922 ff.). Han var sedan 1911 led. af
Fysiogr. sällsk. i Lund. Jfr äfven "B. L. En
minnesskrift" (1923). — 3. Erik L., broder till
L. 2, advokat, musikfrämjare, f. 13 febr. 1870
i Norrköping, blef 1889 filos. kandidat i Lund
och tog där hofrättsexamen 1892. Han var 1893—99
biträdande jurist hos advokaten K. Staaff och blef
1900 delegare i advokatfirman Staaff och L. (numera
L. och Levy). Själf framstående amatör på violin, har
L. med kraft vårdat sig om Stockholms musiklif. Han
var musikchef i Mazerska kvartettsällskapet 1904—07,
initiativtagare (jämte Sv. Kjellström) till stiftandet
af Kammarmusikföreningen (se d. o. Suppl.) 1911
och är dennas sekreterare, tog 1913 initiativ
till återupplifvandet af Konsertföreningen (se
d. o. Suppl.) och var dennas vice ordf. 1914—21
samt är sedan 1923 ånyo led. af dess styrelse
och vice ordf. L. blef 1917 led. af Mus. akad.
3. E. F—t.
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
