- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 37. Supplement. L - Riksdag /
263-264

(1925) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ljungstedt ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

*Ljus. 1. Fys. Ljus är korta elektromagnetiska vågor,
d. v. s. på visst sätt kombinerade elektriska och
magnetiska växlande kraftfält (se d. o.), som sprida
sig vågartadt ut från ljuskällor. Den Lorentzska
föreställningen, att ljuskällorna äro elastiskt
bundna svängande elektroner, har icke stått sig inför
forskningen. Fenomenet är mera kompliceradt. Enligt
den f. n. rådande Bohrska teorien (se Atommodell.
Suppl.) är svängningstalet för från gasatomer
utsändt ljus proportionellt mot den energi, som
vinnes, om en elektron från en yttre stabil bana
"faller" in i en inre. Emedan det finns blott vissa
stabila banor, stråla gaser blott enstaka våglängder,
d. v. s. linjespektra. I fasta kroppar störa atomerna
hvarandra, och elektronbanorna kunna gå från en
atom till andra på kompliceradt sätt (s. k. fria
elektroner). Därför stråla de fasta kropparna
vanligen med allehanda våglängder, kontinuerliga
spektra. Anledningen till strålning är vanligen, att
elektroner genom stötar från elektroner tillhörande
en elektrisk ström eller, vid hög temperatur, från
atomer utflyttas till yttre banor, från hvilka
de kunna utföra de ofvannämnda fallen till inre
banor. Hur man skall tänka sig kopplingen mellan
banorna resp. "fallen" och de utsända vågorna, är
ännu oklart. Se vidare Optik, Relativitetsteori,
Spektrum, Strålning, Ultraviolett ljus och äfven
Röntgenstrålar.
R—r H.

*Ljus. H. Koppel var verkställande direktör för
bokförlags-a.-b. Ljus till 1914, då P. A. Norstedt &
söner öfvertog bolaget.

*Ljusdal. 1. Socknen omfattar 1,187,20 kvkm. 11,084
inv. (1924), hvaraf 1,46 kvkm. med 1,903 inv. i
Ljusdals köping. L. ingår nu i Ljusnans kontrakt,
Uppsala stift. Litt.: B. B. Jonzon, "Ljusdals
kyrka" (1914). — 2. Municipalsamhället blef köping
1914. Areal 146 har. 1,903 inv. (1924). I L. utges
"Ljusdals-posten" (2 ggr i veckan) och "Ljusdals
tidning" (3 ggr i veckan). — 3. Tingslaget ingår nu
i Ljusdals fögderi. 4,917,20 kvkm. 22,174 inv. (1924).

Ljusdal—Hudiksvalls järnväg. Se Statsbanan Ljusdal—Hudiksvall.

Ljusfallshammar, bruk i Hällestads socken,
Östergötland, med gjuteri och mek. verkstad,
sågverk och snickerifabrik, tax. till 362,400
kr. (1923), sysselsätter omkr. 100 arb. Bruket
privilegierades 1725 och omfattade förr masugn
och manufaktursmide. Egare är Ljusfallshammars
fabriks-a.-b.
O. Sjn.

Ljusfjället, ett 1,247 m. högt fjäll i Vilhelmina
socken, Västerbottens lappmarker, n. om Ransarån,
n. v. om Marsfjällen.
O. Sjn.

Ljusglimt, förening. Se Föreningen Ljusglimt. Suppl.

Ljusgränsparallell. Se Navigation.

Ljusnans kontrakt är enligt k. br. 6 okt. 1916
namn på Hälsinglands västra öfre kontrakt och
omfattar de 5 pastoraten Järfsö, Ljusdal (Ljusdals
köping), Ramsjö, Färila med Kårböle kapell, Los
med Hamra kapell 5,658,10 kvkm. 29,754 inv. (1921).
E. A—t.

Ljusnarn, en omkr. 10 kvkm. stor sjö, 162 m. ö. h.,
i Ljusnarsbergs socken, Örebro län, afrinner genom
Lindesån (Arbogaån) till Mälaren.
O. Sjn.

*Ljusne bildar fr. o. m. 1 maj 1917 en särskild
kapellförsamling till Söderala, Ala kontrakt,
Uppsala stift. 11,249 har. 5,401 inv. (1924).

*Ljusnedal är sedan 5 maj 1922 annex till Hede,
Härjedalens kontrakt, Härnösands stift. 600 kvkm. 451
inv. (1924).

*Ljusneverken ha numera utvidgats med bl. a. 2
elektriska stålugnar samt fabrik för tillverkning
af dieselmotorer. Norrljusne sågverk nybyggdes 1915
med 8 snabbramar. Söderljusne masugn ombyggdes 1921
och blef då den största europeiska träkolshyttan.
O. Sjn.

Ljusreklam. Se Reklam.

Ljustern, en omkr. 4 kvkm. stor sjö, 152
m. ö. h., invid staden Säter, Dalarna;
dess aflopp till Dalälfven, Ljusterån,
har utskurit den berömda Säters dal.
O. Sjn.

*Ljusterö. Socknen uppges nu ha en areal af
96,34 kvkm., hvaraf 94,67 kvkm. land med 1,828
inv. (1924). Den består helt af öar, af hvilka den
största är Norra Ljusterön, numera förbunden med
Södra Ljusterön. F. ö. märkas Örsö, Edö, Äpplarö,
Ingmarsö, Husarö, Östra Lagnö m. fl. öar och holmar.
O. Sjn.

Ljusterön, Norra och Södra, tills. bildande en 61,54
kvkm. stor ö i Ljusterö socken, Stockholms län,
begränsas i v. af Östra Saxarfjärden samt stora
segelleden till Furusund, i ö. af Gälnan, Edö- och
Örsöfjärdarna m. fl. Af smala vikar och sund delas
den i flera "öar", som genom landhöjningen förenats.
Ön, som har omkr. 1,600 inv., har ett stort antal
sommarvillor.
O. Sjn.

*Ljustorp. 1. Hässjö och Tynderö skildes 1 maj 1920
från L. för att bilda eget gäll. 2,773 inv. (1924).

L. K. P. R., förkortning för Landsföreningen för
kvinnans politiska rösträtt
(se d. o. Suppl.).

*Llano Persi, M. de, dog 1903.

*Lloyd., Det i hufvudarbetet (sp. 924) omtalade
Förnyade ångfartygsaktiebolaget Svenska Lloyd
var en 1870 gjord ombildning af det 1869 grundade
Ångfartygsaktiebolaget Svenska Lloyd,
och dess namn ändrades 1916 till
Rederiaktiebolaget Svenska Lloyd, hvilket bolag 1923
egde 45 ångf. om 58,504 nettoton. — Norddeutscher
Lloyd
förlorade genom Världskriget och freden i
Versailles största delen af sitt fartygsbestånd
och hade 1919 endast 7 ångf. om 4,121 ton, men har
sedermera raskt ökat sin flotta. Österreichischer
Lloyd
heter nu Lloyd Triestino. Detta hade, liksom
Lloyd Brasilieiro, i Rio de Janeiro, Lloyd
Mediterraneo
, i Genua, Lloyd Royal Belge société
anonyme
, i Antwerpen, samt Lloyd Sabaudo, i Genua,
1923 en flotta om mer än 100,000 tons dräktighet.
E. A—t.

Lloyd [lå͡i’d], Joseph. Se Iriska litteraturen. Suppl., sp. 674.

*Lloyd George, David, sysslade åren 1912—13
förnämligast med omfattande sociala reformplaner,
särskildt i jordfrågan, och genomdref väsentliga
skattestegringar för medels anskaffande till
de ökade utgifterna för folkförsäkring, skol-
och hälsovårdsreformer. Han arbetade äfven inom
Asquiths kabinett för begränsning af utgifterna till
flottan och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:44:08 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcq/0156.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free