Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 37. Supplement. L - Riksdag / 341-342 (1925) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Luxburg-affären ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

(1920), de båda sistnämnda utg. under pseudonymen Junius.
V. S—g.

Luzernsjön [lotsä’rn-]. Se Vierwäldstättersjön.

*Luzzatti, L., var ifrig anhängare af Italiens
deltagande i Världskriget och togs ej sällan till råds
af regeringen i finansfrågor. Han var mars—maj 1920
skattkammarminister i Nittis rekonstruerade ministär
och blef 1921 senator.

Lvov, Georg Evgenjevitj, furste, rysk politiker,
f. 1861, tillhör en gammal rysk adelsätt, blef juris
doktor 1885 och egnade sig sedan förnämligast åt
semstvoinstitutionens utveckling. Han var från
1888 led. af verkställande utskottet (zemskaja
uprava) i guv. Tulas semstvo och 1902—05 dess
ordf. Under rysk-japanska kriget 1904—05 ledde han
semstvoförsamlingarnas omfattande hjälpverksamhet
för sårade och invalider. L., som var politiskt
frisinnad och tillhörde kadettpartiet, var
1906 led. af första riksduman, men deltog ej
i det s. k. Viborgsmanifestet (se Ryssland,
sp. 1500). Han studerade 1909 nybyggarförhållanden
i Canada. Under Världskriget tog L. ledande andel
vid tillkomsten af semstvoernas och städernas
allryska förbund för understöd åt sjuka och sårade
soldater samt var dettas president. Han påyrkade
vid flera tillfällen offentligt nödvändigheten af
frisinnade författningsreformer. Den vidsträckta
popularitet, som han genom sin verksamhet och
sin politiska åskådning vunnit, gjorde, att han
vid marsrevolutionen 1917 ställdes i spetsen
för den provisoriska regeringen, inom hvilken
han äfven öfvertog inrikesportföljen. L. mäktade
emellertid ej behärska de väldiga krafter, som
nu satts i rörelse. Han blef visserligen i maj
s. å. chef för en koalitionsministär, men förmådde
ej hindra, att makten småningom gled öfver till
soldat- och arbetarsammanslutningarnas oansvarige
ledare, och i juli nedlade han sitt ämbete. Efter
bolsjevikrevolutionen i nov. s. å. hölls L. en
tid fängslad i Jekaterinburg, men lyckades
fly till Sibirien, vistades en tid i Japan som
ombud för den antibolsjevikiska regeringen i
Ufa och har sedermera intagit en framskjuten
ställning bland de ryske emigranterna i Paris.
V. S—g.

Lx-, förkortning för lyxtelegram. Se Telegram.


Lyautey [liåtǟ], Louis Gonzalve Hubert, fransk marskalk,
f. 17 nov. 1854 i Nancy, blef 1873 officer vid
kavalleriet, sedermera generalstabsofficer, 1902
öfverste och chef för 14:e husar-reg., 1903 brigad-
och 1907 divisionsgeneral samt 1921 marskalk af
Frankrike. L. deltog med utmärkelse, som stabschef
hos general Gallieni, i kriget i Tonkin 1894—96,
följde sedan (s. å.) Gallieni till Madagaskar,
där han stannade till 1902, sedan 1900 utöfvande
själfständigt befäl i södra delen af ön, där han
kufvade de upproriska stammarna och införde
fransk administration. Som brigadchef och
regeringskommissarie pacificerade han 1908 det
algerisk-marokkanska gränsområdet och besatte
Udjda. 1910 blef han chef för 10:e armékåren
(Rennes) och 1912 generalresident i det nyupprättade
protektoratet Marokko, hvilken befattning han
fortfarande (1924) innehar. Genom ett på samma
gång kraftigt och hänsynsfullt uppträdande emot
de infödde har han under svåra förhållanden,
särskildt under Världskriget, lyckats upprätthålla
och utvidga Frankrikes öfverhöghet öfver Marokko
samt införa ordnade förhållanden där. Som
krigsminister i Briands kabinett (dec. 1916—mars
1917) verkade han för utsträckt maktbefogenhet hos
krigsministersämbetet. Högsta befälhafvarbefattningen
afskaffades, och "tekniske rådgifvaren" åt regeringen
(Joffre) entledigades. Misstrodd af "yttersta
vänstern" och illa tåld af socialdemokraterna,
kom L. snart på spänd fot med en del af partierna
i deputeradekammaren. Närmast med anledning af en
konflikt mellan honom och denna ang. den militära
sekretessen afgick han, följd af hela ministären,
och återvände till Marokko. L. har publicerat de
mycket uppseendeväckande uppsatserna Du rôle social
de l’officier och Du rôle colonial de l’armée (i
"Revue des deux mondes" 1891 och 1900) samt Lettres
du Tonkin et de Madagascar (i "Revue de Paris", 1894
o. f., samlade i 2 bd 1921), Dans le sud de Madagascar
1900—1902 (1903) och Lettres de Grèce et d’Italie (i
"Revue des deux mondes" 1921). L. invaldes i Franska
akad. (efter H. Houssaye) 1912, men tog inträde först 1920.
H. J—dt.

*Lübeck. 1. L. hade 1919 120,568 inv., hvaraf
113,124 inom staden L. Enligt nuv. författning af
23 maj 1920 består senaten af 12 af bürgerschaft
på 10 år valda medlemmar, som kunna omväljas, bland
sig för 2 år åt gången utse bürgermeister och hans
suppleant och hvart annat år företa en fördelning af
ärendena (ratssetzung) sinsemellan. Senaten är icke
samfälldt ansvarig inför bürgerschaft, men detta
kan med 2/3 majoritet undandra enskilda senatorer
sitt förtroende, hvilka då måste afgå. Bürgerschaft
består af 80 på 3 år valda medlemmar, som sammanträda,
när ordföranden aktar nödigt eller 20 medlemmar yrka
därpå, kan icke upplösas vare sig genom eget eller
folkets beslut och bestämmer själf sin arbetsordning,
men är skyldigt att fatta beslut om alla senatsförslag
vid det sammanträde, där de framlagts. Allmän,
lika, hemlig och direkt rösträtt för män och
kvinnor med proportionell valmetod tillämpas
vid val af medlemmar af bürgerschaft. Tills.
med Mecklenburg bildar L. en valkrets (den
7:e), som sänder 6 representanter till tyska
riksdagen. Statsinkomsterna voro 40,521,6 mill. mk,
statsutgifterna 42,365,6 mill. mk och statsskulden
879,2 mill. mk 1923. — 2. Staden L. hade 113,124
inv. 1919. Evangeliska fosterlandsstiftelsen, hvars
missionsstation i L. upptogs 1883, invigde i L. sin
egen kyrka med bostäder och läsrum (Hafenstrasse 24
A) år 1904. I rådhusets pelarhall aftäcktes 17 juni
1920 en reproduktion af Zorns Morastaty af Gustaf
Vasa, en gåfva till staden af Riksföreningen för
svenskhetens bevarande i utlandet. Se plansch IV
till art. Bostad (Freddenhagenska rummet i L.),
1—2. E. A—t.

*Lybeck, K. M., har på senare år väsentligen odlat
det dramatiska författarskapet med

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>