- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 37. Supplement. L - Riksdag /
715-716

(1925) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - * Naturskydd - Naturtrumpet ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

fridlysningar af märkliga träd och trädgrupper m. m. samt
en del större reservat, bl. a. en naturpark vid
Sylarna af omkr. 60 kvkm. areal. — I Danmark
ha enligt en 1917 antagen lag för behandling af
naturskyddsärenden tillsatts dels s. k. skyddsnämnder
(1 för hvarje amtsrådskrets samt 1 öfver dem stående
öfverskyddsnämnd), dels ett naturskyddsråd som
rådgifvande myndighet i alla naturskyddsfrågor af
vetenskaplig innebörd. — I Finland ha enligt lag
af 1922 skötseln och förvaltningen af naturskyddet
uppdragits åt en direkt under kultusministern stående
naturskyddsinspektör. — Litt.: K. E. Forsslund,
"Hembygdsvård. I. Naturskydd och nationalparker
samt fridlysta vildmarker" (1914—15), "Sveriges
natur", Svenska naturskyddsföreningens årsskrift
(15 årg. 1910—24).
T. H—l.

Naturtrumpet, mus. Se Trumpet 1 med fig.

Naturvetenskapliga stationer, anstalter för oafbrutna
eller direkta naturvetenskapliga iakttagelser. Se t. ex.
Meteorologiska stationer, Vassijaure
naturvetenskapliga station
och Zoologiska stationer.

Naturvetenskaplig förening. Utom Stockholms
naturvetenskapliga förening
(se d. o.) finnas
likartade på flera ställen i landsorten, t. ex.
Kronobergs läns (stiftad 1914) och
Västmanlands (st. 1922).

Nauckhoff [nå’kåff]. 1. Hans Filip Vilhelm N.,
brorsons son till den i hufvudarbetet omnämnde Henrik
Johan N., agronom, f. 9 okt. 1839 i Enköpings-Näs
socken, blef student 1859, underlöjtnant vid
Upplands reg:te 1862, kapten 1878 och tog afsked
ur krigstjänsten 1888. N. genomgick Ultuna
landtbruksinstitut 1869—71, verkade 1871—80 som
lärare vid olika landtbruks- och folkhögskolor och
som landtbrukare samt (1883—93) som stadsingenjör i
Enköping. Han var sekreterare i Sveriges agrarförbund
(senare kalladt Sveriges landtmannaförbund) under
dettas tillvaro 1895—1914. N. har utöfvat omfattande
populär skriftställarverksamhet på landthushållningens
område i tidningar och tidskrifter samt författat
den större handboken
Hästen, dess natur, skötsel och vård (1894—96),
de 2 smärre skrifterna
Geten, dess natur, skötsel och vård (1911) och
Fåret, dess natur, skötsel och vård (1911) samt
Sveriges agrar- och landtmannaförbund (1919). —
2. Sigurd Adolf Gustafsson N.,
den föregåendes brorson, civilingenjör,
industriman, f. 14 sept. 1879 i Grängesberg,
utexaminerad från Tekniska högskolans fackskola
för kemisk teknologi 1900, var 1900—06 anställd
vid A.-b. Expressdynamit i Grängesberg, för hvars
fabrik hans fader, Ernst Gustaf Reinhold N.
(f. 1847, filos. doktor 1872, docent i mineralogi
och geologi i Uppsala 1872—73, d. 1919), sedan
1891 var föreståndare. N. blef 1906 förste ingenjör
och fabriksföreståndare vid Nitroglycerin-a.-b:s
sprängämnesfabrik vid Vinterviken och är sedan
1921 bolagets direktör. N har inlagt stora
förtjänster inom sprängämnesindustrien, belönades
1904 af Sv. teknologföreningen med Polhemsmedaljen
för en afh. om nitroglycerinhaltiga sprängämnens
frysningstemperatur och har dessutom författat flera
sprängämnestekniska uppsatser samt artiklar i Nordisk
familjebok. N. var ordf. i Sv. teknologföreningens
afd. för kemi och bergsvetenskap 1919, fören:s vice
ordf. 1920—21, har varit vice ordf. i Sveriges kemiska
industrikontor 1917—18 och från 1922 samt
är led. af Ing. vet. akad. sedan 1919 och
af Tekniska högskolans styrelse sedan 1921.
1. H. J. Dft. 2. Fmn.

*Nauen är nu världens största station för trådlös
telegrafi med 2 torn om 260 m. höjd samt 7 om
120—150 m. höjd och 20,000 km. räckvidd. N. är tysk
central för afsändande af transoceana radiogram samt
för meddelanden om väderlek, isförhållanden och
tidssignaler. 8,825 inv. (1919).
E. A—t.

*Naumann. — 3. (Sp. 613) Gustaf N. dog 27 febr. 1925
i Stockholm. — 4. Karl (Carl) Erik N.,
den föregåendes son, historiker, arkivman, f. 11
dec. 1882 i Hälsingborg, filos. doktor i Göteborg
1911, e. o. amanuens i Riksarkivet 1909, förste
arkivarie där 1921, har skrifvit bl. a.
Om sekreta utskottet under den tidigare frihetstiden 1719—34 (1911),
Om centralförvaltningen under Karl XII:s tid (i "Karl XII", 1918) och Justitiekanslersämbetet (i "Historiska studier tillägnade L. Stavenow", 1924),
utarbetat register till "Historiska handlingar"
d. 1—20 (1919) samt fortsatt utgifningen af
"Kyrkoordningar och förslag därtill före 1686" (med
afd. 3, 1920) och af "Sveriges ridderskaps och adels
riksdagsprotokoll" (riksdagen 1755—56, 1, 1923). Han
har vidare medarbetat i Nordisk familjebok, "Historisk
tidskr." och, framför allt, i "Svenskt biografiskt
lexikon", hvars redaktionskommitté han tillhör sedan
1919. — Hans syssling Einar Kristian Leonard N.,
f. 13 aug. 1891, sedan 1917 docent i botanik och
limnologi i Lund, är en mycket framstående limnolog.

*Naumann. — 5. (Sp. 615) K. Ernst N. dog 15 dec. 1910 i Jena.

*Naumann (sp. 615), J. Friedrich, dog 24 aug. 1919
i Travemünde. — Han var led. af tyska riksdagen
1907—11 och 1913—18, tillhörde där liberalerna
(från 1910 framstegsvänliga folkpartiet) och var
som medlem af nationalförsamlingen 1919 ledare för
den nya liberala partigruppen tyska demokratiska
partiet. För sina kristligt sociala idéer hade han
urspr. verkat inom en liten själfständig partigrupp,
den af honom 1896 grundade och 1909 formligen
upplösta partigruppen Nationalsociala föreningen
(se d. o. Suppl.). Som riksdagsman arbetade han
särskildt för en preussisk rösträttsreform och
hade betydlig andel i de länge splittrade liberala
gruppernas enande (1910). Mycken uppmärksamhet väckte
hans under Världskriget utgifna skrift Mitteleuropa
(1915), hvari han på väsentligen ekonomiska grunder
förordade ett intimt samgående mellan Tyskland och
Österrike-Ungern. Jfr M. Wenck, "Fr. N." (1920).
V. S—g.

*Naumburg (N. an der Saale).
Kadettanstalten förvandlades 1920 till realgymnasium.

Naumburg (N. am Bober), stad i preussiska
prov. Schlesien, reg.-omr. Liegnitz, på floden Bobers
högra strand, vid järnvägen Sorau—Grünberg. 833
inv. (1919). I närheten af N. mördades 1739 Malcolm
Sinclair, och på mordplatsen har rests en minnesvård
(se Sinclair, sp. 607).

Naur, Albert Emil August Schleppegrell, dansk
målare, f. 13 okt. 1889 i Köpenhamn, blef student
1908, utbildade sig 1912—14 som målare i Paris,
där han äfven sedermera studerat. Han

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:18:01 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcq/0400.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free