Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nylander, Oskar Erik - Nylanders (Alméns) reagens ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
deltagande i utställningen i Rio de Janeiro 1922
och konstindustriutställningen i Paris 1925. Han var
1917—19 led. af Stockholms stadsfullmäktige och är
sedan 1918 en af Stockholms stads representanter
i Andra kammaren, där han tillhör Landtmanna-
och borgarepartiet. Led. af Stockholms stads
frihamnskommitté 1916, tillhör han sedan
1917 frihamnsnämnden. Af finansrådet var han
led. 1917. Bland N:s skrifter märkas, förutom
inlägg i exportfrågor i tidningar och tidskrifter,
Exportteknik (1911), Levantens handelsförhållanden
(1915) samt Export- och importhandbok (1918; tills. med E. Berg och N. Janhekt).
*Nylanders (Alméns) reagens. Rad 2 står kvantitativ
bör vara kvalitativ; sista raden står reaktion bör
vara utfällning.
K. A. V—g.*
*Nylands län. Efter områdesregleringar i samband med
bildandet af Hyvinge och Kuusankoski nya socknar
är länets areal 11,466 kvkm. I länet finnas numera
43 landskommuner, hvarjämte köpingskommunerna
Grankulla och Haga tillkommit. 462,632 inv. (1923).
O. B—n.
Nylén, Per Gustaf, sjökapten, f. 1 febr. 1793
i Falun, d. 17 april 1870 i Stockholm, gick till
sjöss 1806, förde som kofferdikapten segelfartyg
1818—37 och blef 1838 befälhafvare på hjulångaren
"Svithiod", när denna af rederiet Schön & co. insattes
på linjen Stockholm—Kalmar—Ystad—Lübeck, Sveriges
första passagerarlinje till kontinenten, förut
ett par år trafikerad med en engelsk ångare, som
nu utträngdes. N. befor oafbrutet och inarbetade
grundligt denna viktiga ångbåtslinje ända till
1869 (från 1841 på "Gauthiod", senare på "Bore"
och från 1858 på "Svea"), högt uppskattad af
den resande allmänheten och 1862 hyllad med
hedersborgarskap i Lübeck. Hans brefväxling med
sin hustru bildar underlag för Lotten Dahlgrens bok
"Gubben Nylén. Brev från en svensk sjöman" (1920).
V. S—g.
Nylund, Sven Johan, skolman, ämbetsman, f. 6
sept. 1872 i Södra Lundby, Skaraborgs län, aflade
1892 folkskollärarexamen i Karlstad, tjänstgjorde
som seminarielärare där och anställdes 1895 vid
Stockholms folkskolor. 1912—18 var han led. af
lärarlönenämnden. Efter upprepade förordnanden inom
Folkskolöfverstyrelsen blef han 1918 e. o. och 1919
ord. undervisningsråd. Vid sidan af lärar- och
ämbetsmannaverksamheten har N. som sekreterare i
Sveriges allmänna folkskollärareförening 1904—22
nedlagt ett för folkskolans utveckling betydelsefullt
arbete. Han har författat läroböcker, tidnings-
och tidskriftsartiklar, utredningar (dels i
kommittébetänkanden, dels i tidskr. "Föreningen",
som han 1904—22 redigerade) och den uppmärksammade
skriften Vår folkskola (1924).
K. E. S—g.
Nylund, Bengt Atle, författare, f. 4 nov. 1885
i Järbo, Gäfleborgs län, student 1905 och juris
kandidat 1917 i Uppsala, har utgett flera friskt
och fantasirikt skrifna ungdomsböcker, bl. a. Junker
Karls äventyr (1920), Bland kannibaler och urtidsdjur
(1921) och Försvunnen i vildmarken (1923). Ända sedan
skolåren oafbrutet bunden vid sjukbädden, har han i Vi
och vår sjukdom (2 uppl. 1924) behandlat de lidandes
själsliga hygien.
E. N. S—g.
Nyman, Hilding Elof, konstnär, f. 8 mars 1870 i
Göteborg, studerade i Konstnärsförbundets
skola 1898—1900, har målat porträtt m. m., men
egnade sig hufvudsakligen åt teckning, har lämnat
humoristiska teckningar till "Strix" (1897 ff.) och
andra Stockholmstidningar, illustrerat barnböcker
o. a. N. är representerad bl. a. på Nationalmuseum,
museerna i Göteborg och Östersund.
G—g N.
Nyman, Alf Tor, filosof, f. 12 mars 1884 i
Farhult, Malmöhus län, filos. doktor i Lund 1914, var
stipendiat vid universitetets fysiologiska institution
1906—07 och studerade vid Köpenhamns universitet
1908 och vid Berlins 1911 och 1913. 1915—18 var han
musikrecensent i "Stockholms dagblad" och blef 1918
docent i teoretisk filosofi i Lund. Frukter af sina
arbeten vid fysiologiska institutionen offentliggjorde
N. i afh. Studien über die adaptationszeiten für das
hell- und dunkeladaptierte auge (i "Skand. archiv
für physiol." 1907). Som filosofisk författare
debuterade N. med Kämpande intelligens (1911),
en samling spirituella essayer öfver Maeterlinck,
Nietzsche, Przybyszewski, Anatole France, Dubos och
Paul Ree samt en knippa originella aforismer. Den
lefvande, åskådliga stil, som utmärker arbetet,
har han vetat behålla och smidigt använda äfven
vid behandlingen af de mest abstrakta ämnen, såsom
vid återgifvandet af Avenarius’ grundtankar i
Kunskapsbiologi och deskriptionsteori hos Richard
Avenarius (1914), den kritiska studien af Kants
väg (1918) och det skarpsinniga uppvisandet af
motsvarigheterna till Kants antinomier inom den
klassiska grekiska filosofien i Kring antinomierna,
teser och antiteser inom föraristotelisk filosof
(i "Skrifter utg. af Vet. soc. i Lund" 1920) och
Antinomierna i Aristoteles’ fysik (i "Lunds univ:s
årsskr." 1921). N. har öfversatt och inledt "Kants
afh. om fred och rätt" (1915).
S—e.
Nymarxism. Se H. K. Marx. Suppl.
Nyminut. Se Vinkel, sp. 689.
Nymphæeæ, bot., detsamma som Nymphæaceæ.
*Nynäshamn omfattar nu 1,219 har. 3,713 inv. (1924). I
N. finnas nu afd.-kontor af A.-b. Sv. handelsbanken
samt Södermanlands ensk. bank. Bland nyanläggningar
märkas Sv. a.-b. Nobel-Diesels (stift. 1918;
aktiekapital 3,025 mill. kr.) verkstäder för
tillverkning af diesel- och råoljemotorer. Ett af
stiftelsen Oskar II:s och Sofias guldbröllopsminne
upprättadt barnsanatorium med 23 platser invigdes
1922. De tre hotellen på Trehörningen ha 1918 inköpts
af Pensionsstyrelsen till kuranstalt för reumatiska
och nervösa åkommor.
E. A—t.
Nyodlingsfond. 1906 bildades en statens lånefond
för att främja uppodling af till åker lämplig
jord i Norrland och Dalarna, benämnd Norrländska
nyodlingsfonden, och 1914 en liknande fond,
benämnd Allmänna nyodlingsfonden, för öfriga delar
af riket. Lån från dessa fonder utlämnas genom
hushållningssällskap och landsting, som ha att
insända ansökningar om lån till Landtbruksstyrelsen,
hvilken besluter om lånen samt om tider för hvarje
företags påbörjande och afslutande. Lån få beviljas
åt jordegare och brukare af annans jord med belopp
icke öfverstigande 3/4 af den uppskattade kostnaden
för uppodling och afdikning (utom täckdikning),
dock högst 500 kr. per har. Lånen äro under 2 år
räntefria och amorteringsfria, men därefter skall
årligen amorteras 1/7 och betalas i ränta 3 proc. till
Norrländska och 4 proc. till Allmänna fonden. Senaste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
