- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 37. Supplement. L - Riksdag /
899-900

(1925) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Oftalmoreaktion ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

(1918), Helena Munktell (1920) och flera litterära
eller pedagogiska uppsatser.

*Olands härad är nu deladt på Tiunda och Örbyhus
fögderier. 21,234 inv. (1924).

*Olaus Magnus. (Sp. 578) Af den genom
Michaelisgillets försorg verkställda öfv. af O:s
"Historia de gentibus septentrionalibus" utkommo 3:e
delen (bok 12—16) 1916 och 4:e delen (bok 17—22) 1925,
hvarmed det märkliga öfv:sarbetet fullbordats. En 5:e
del skall omfatta kommentar samt namn- och sakregister
till alla delarna.

*Olaus Petri. Församlingen är sedan 1 maj 1921 eget
pastorat i Örebro kontrakt, Strängnäs stift. Arealen
beräknas till 933 har. 17,410 inv. (1925).

*Olaus Petri. Af O:s "Samlade skrifter" utg. af Sveriges
kristliga studentrörelses förlag ha utkommit bd 1—4
1914—17. O:s "En swensk cröneka" utgafs af J. Sahlgren
1917. J. Palmer framställer (i "Festskr. tillägnad
H. Pipping", 1924) den med ganska antagliga skäl
styrkta förmodan, att O. är förf. till Variarum
rerum vocabula cum sueca interpretatione
(1538; 5:e
uppl. 1668). — R. Holm har skrifvit lefnadsteckningen
"Olavus Petri" (1917).

*Olaus Petri-stiftelsen. Efter 1913 ha
föreläsningsserier hållits af E. Lehmann ("Stället
och vägen. Ett religionshistoriskt perspektiv"),
A. Hauck ("Tysklands och Englands kyrkohistoriska
förbindelser"), G. Dalman ("Orter och vägar i Jesu
liv" och "Några Jesuord på modersmålet och i judisk
omgivning", de senare hållna i Lund), R. Hermanson
("Det Rätta och dess samband med religiösa
sanningar"), V. P. Grönbech ("Engelsk mystik",
ännu ej utkomna), J. Strzygowski ("Den kristna
kyrkokonstens ursprung"), M. P:son Nilsson ("Den
grekiska religionens historia"), R. Kittel ("Israels
religionshistoria"), K. L. Reichelt ("Fra österns
religiöse liv", ej på sv.), H. Henson ("Anglicanism",
ej på sv.), K. Krohn ("Skandinavisk mytologi"),
W. Brede-Kristensen ("Livet ur döden. Studier i
egyptisk och forngrekisk religion"), A. Schweitzer
("Kulturens degeneration och regeneration"),
E. Liedgren ("Den svenska psalmens historia", ej ännu
utkomna), B. Bouvier ("Amiel", ännu ej utkomna),
A. Meillet ("Les Gâthas de l’Avesta", ännu ej
utkomna), H. Monnier ("Études sur la rédemption",
ännu ej utkomna) och E. de Faye ("Esquisse de la
pensée d’Origène", ännu ej utkomna). Kortare serier
eller enstaka föreläsningar ha hållits bl. a. af
E. Soulier ("Idealismens pånyttfödelse i Frankrike")
och A. von Harnack ("Marcion"). Därjämte ha 1918 och
följande år en omfattande serie af föreläsningar
hållits om kyrkans enhet, hvarvid denna fråga
belysts af nordiska kyrkomän såsom E. Lehmann,
N. Söderblom och K. B. Westman (tills. utg. under
titeln "Kyrkans enhet"), A. G. Poulsen, J. Tandberg,
J. Å. Eklund och A. Hjelt ("Nordens kristenhet och
kyrkans enhet"), J. Helgason ("Islands kyrka och dess
ställning i kristenheten"), af tyskarna A. Deissmann,
F. Siegmund-Schulze m. fl. ("Tysklands evangeliska
kristenhet och kyrkans enhet"), ungrarna H. Geduly
och E. v. Révéz ("Ungerns evangeliska kristenhet
och kyrkans enhet"), representanterna för andra
kontinentala kyrkosamfund J. W. Pont och F. Würz
("Vittnesbörd från Holland och Schweiz"), engelsmännen
A. J. Carlyle ("Den engelska kyrkan och kyrkans enhet"),
W. B. Selbie och H. T. Hodgkin ("Från Englands frireligiösa värld")
samt skotten J. Cooper ("Den skotska kyrkan och
kyrkans enhet"), representanterna för den österländska
kyrkan N. Glubokovskij och Germanos Strinopoulos
m. fl. ("Den ortodoxa kristenheten och kyrkans
enhet"), amerikanerna F. Lynch ("The Christian unity
movement in America", ej öfv.), J. B. Remensnyder,
S. G. Youngert m. fl. ("Evangelisk-lutherska
kristenheten i Amerika"). Stiftelsens
kapital utgjorde 1 juli 1924 194,609,23 kr.
Y. Br.

*Olbers. — 2. Ernst O. dog 25 okt. 1919 i Stockholm.

Olbianska viken. Se Astacenska viken. Suppl.

*Oldenberg, H., dog 25 mars 1920 i Göttingen.

*Oldenburg är sedan 1919 en republik i Tyska
riket. 517,765 inv., 81 på 1 kvkm., hvaraf
421,081 i det egentliga O., 45,424 i Lübeck och
51,260 i Birkenfeld (1919). Under revolutionen
afgick storhertig Fredrik August 11 nov. 1918,
hvarpå en matros Kuhnt blef president, tills
majoritetssocialister 11 jan. 1919 bildade
regering. Ny författning antogs 17 juni 1919,
enligt hvilken lagstiftningen tillkommer landtdagen
och statsministeriet gemensamt och i händelse
af deras oenighet folket själft genom allmän
omröstning. Landtdagen väljer ministerpresident
och på hans förslag 3 statsministrar, som icke få
samtidigt vara landtdagsmän. Vid misstroendevotum
afgår ministären eller upplöses landtdagen. Denna
väljes för 3 år genom allmän, direkt, lika och hemlig
röstning af alla 20 år gamla medborgare och har högst
48 medl. För folkinitiativ i lagstiftningsfrågor samt
anordnande af folkomröstning erfordras begäran af
minst 20,000 röstberättigade medborgare. — Litt. Den
åsyftade förf. heter Rüthning (ej Rüthering).
E. A—t.

*Oldenburg. Hufvudstaden O. hade 31,834
inv. 1919. Bland nybyggnader märkas
ministerial- och landtdagshusen (1911),
konstmuseum (1914) och en stor träspritfabrik.
E. A—t.

*Oldevig, E. J., dog 2 nov. 1922 i Karlshamn. Han
blef gymnastikdirektör 1872 samt var gymnastiklärare
i Uddevalla 1872—75 (sjukgymnast vid Gustafsbergs
badort somrarna s. å.) och i Strängnäs 1875—84. Han
stängde 28 febr. 1917 institutet i Dresden till följd
af svårt ögonlidande. Ända till 1919 var han ordf. i
Sv. sjukgymnastiksällskapet Ling.

Oldham [å͡u’ldəm], Joseph Houldsworth, skotsk
missionsfrämjare, f. 20 okt. 1874, studerade i
Edinburgh och Oxford, var 1896—97 sekreterare
i Kristliga studentrörelsen, verkade 1897—1900
som sekreterare hos Kristliga föreningen af unge
män i Lahore (Indien) och egnade sig sedermera
åt teol. studier. Världsmissionskonferensens
generalsekreterare 1908—10, anordnade han det
betydelsefulla mötet i Edinburgh 1910 och var
1910—21 sekreterare i Edinburgh-konferensens
fortsättningskommitté. Han har författat
bl. a. Christianity and the race problem (1924)
och utger "International review of missions", den
största af missionstidskrifterna. O. har ett par
gånger besökt Sverige, senast 1924, då han höll
föredrag i Stockholm.

Old superior [å͡u’ld sjōpi͡ə’riə]. Se Vin, sp. 615.

Old Windsor [å͡u’ld ωi’nṡə]. Se Windsor 1.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:11:06 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcq/0498.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free