Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 37. Supplement. L - Riksdag / 975-976 (1925) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Panarabism ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

yngre syster, Sylvia P., ställde sig 1914 i spetsen
för en radikalare kvinnorösträttsorganisation än
den officiella, ogillade Englands deltagande
i kriget och närmade sig senare den ryska
bolsjevismen. Hon grundade en byrå för spridning
af underrättelser från Sovjet-Ryssland,
satt 1920 en tid häktad för uppvigling och
har bl. a. utgett Soviet-Russia as I saw it.
V. S—g.

Panks. Se Ösel, sp. 184.

Panmixi (af grek. pan, allt, och mixis, blandning),
biol., är en af Weismann införd, ofta använd term
för att beteckna blandningen af de goda och dåliga
nedärfda anlagen hos en organism. Enligt Weismann är
panmixi den hufvudsakliga orsaken till rudimentära
organs uppkomst: urvalet håller organen på den
en gång uppnådda utvecklingsnivån (eller höjer dem
ytterligare öfver denna) därigenom, att det aflägsnar
individer, hos hvilka det ifrågavarande organet är
mindervärdigt. Upphör däremot ett organ att vara till
gagn för sin innehafvare, upphör det ock att vara
föremål för selektionens konserverande inflytande,
i det att artens samtliga individer utan hänsyn till,
huruvida organet är bättre eller sämre utbildadt,
korsas med hvarandra. Verkan däraf blir en alltmer
tilltagande försämring och tillbakabildning af organet
i fråga.
L—e.

Panniculus adiposus, anat. Se Hud, sp. 1196.

Pannkaka, kokk. Se Ugnspannkaka. Tillläggas må, att
tunna pannkakor gräddas ej i ugn, utan ofvanpå spisen,
hopvikas sedan och serveras varma med sylt.

Pannonius, Janus. Se Ungerska litteraturen, sp. 1056.

Pannsöm, anat. Se Hufvudskål, sp. 1226.

*Panoptikon vid Kungsträdgårdsgatan 18 i Stockholm
stängdes 1 okt. 1922, och inventarierna såldes på
auktion i mars 1924.

*Pansar. Erfarenheterna från Världskriget
ge oförtydbart vid handen, att skyddande
pansarkonstruktioner alltjämt äro nödvändiga,
ehuruväl de grofva projektilernas verkan mot
pansaret kräfver, att dettas motståndsförmåga
ökas. Det bör dessutom göras i så få delar
som möjligt, helst i en enda, och, där
detta senare ej låter sig göra, måste delarna
hopfogas ytterst omsorgsfullt. Af stor vikt
är äfven, att betongskyddet för befästningspansarets
ömtåligare delar göres starkt och fullgodt. Betongen
måste sålunda vara af prima slag och likaså
armeringen, som nog alltid blir nödvändig,
hvarjämte själfva betoneringen måste få
fullt sakkunnigt utförande (se härom vidare
Pansartorn. Suppl.). Ett jämförelsevis nytt bruk
af pansar kom under Världskriget till mycken
användning, nämligen som skydd för automobiler,
af hvilka ett för strid afsedt slag kallades tank
(se d. o.). Se vidare Automobil. Suppl., sp. 391,
och Pansartåg. Suppl.
L. W:son M.

Pansarautomobil. Se Automobil. Suppl., sp. 391.

*Pansardäck. Sedan stridsafstånden under
Världskriget ökats till förut oanad storlek — man
måste numera räkna på god verkan af det grofva
artilleriet mot fartyg på afstånd, uppgående
till 20,000 m. — har pansardäckets betydelse i
hög grad stegrats på bekostnad af det vertikala
sidopansaret. Projektilbanan är nämligen på
dessa stora afstånd så krökt, att träff kan
erhållas i pansardäcket, utan att projektilen
dessförinnan träffat sidopansaret. Äfven flygvapnets
utveckling, hvarigenom ökad träffsäkerhet vunnits
med stora flygbomber, ställer större fordringar
på pansardäck. Vid nybyggnader framträder därför
sträfvan att öka tjockleken af pansardäck,
en svårlöst fråga till följd af däckets
storlek, som gör, att äfven en ringa ökning
af tjockleken medför en betydlig viktökning.
C. K. S.

Svenska pansarbåten "Drottning Victoria".

*Pansarfartyg ha under Världskriget väl
häfdat sin ställning som flottans kärna och anses
alltjämt vara utslagsgifvaude i ett sjökrig och därför
omistliga, trots den stora utveckling torped-, min-
och flygvapnen nått. Genom Washingtonfördraget 1922 ha
de maritima stormakterna förbundit sig att beträffande
slagskepp begränsa dels antalet inom de olika
flottorna, dels vid nybyggnad storleken till 35,000
ton och artilleriet till 40,6 cm. kaliber. Rörande
de slagskepp, som f. n. (1925) äro under byggnad
i öfverensstämmelse med sagda fördrag och med
tillämpning af erfarenheterna från Världskriget,
nämligen de engelska "Nelson" och "Rodney", iakttas
stor hemlighetsfullhet. Troligen utnyttjas medgifvet
deplacement och kanonkaliber till det yttersta. Flera,
icke kontrollerbara, uppgifter beträffande dessa
fartyg ange: längd 214 m., bredd 32 m., djupgående 9,1
m., fart 21 knop, bestyckning 9 st. 40,6 cm. kanoner
i 3 torn, alla i förskeppet, 12 st. 15 cm. kanoner
parvis i torn på sidorna om skorstenarna samt 10
st. lätta luftvärnskanoner. Fartyget medför flygplan,
och akterskeppet förses med flygdäck. Pansartjockleken
i fartygssidan under det svåra och medelsvåra
artilleriet samt i vattenlinjen dem emellan är 355 mm.,
för- och akterut i vattenlinjen 152 mm. — Vid jämförelse med
det under byggnad varande slagskepp, som omtalas i
tab. sp. 1441, finner man, att "Nelson"-typen är
längre och bredare (för att bereda erforderligt
skydd mot torpeder och minor),

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>