- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 37. Supplement. L - Riksdag /
1037-1038

(1925) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pertinax ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

mars 1847 vid Sorö, tog magisterkonferens 1875,
blef filos. doktor 1882 (på afh.
Bikollaterale karbundter og beslægtede dannelser),
var 1882–86 docent i växtanatomi vid universitetet
samt 1893–1903 lektor och 1903–18 professor i
botanik vid Landbohöjskolen. 1891 blef han led. af
Videnskabernes selskab. P. har utgett en rad
forstbotaniska skrifter, bl. a.
Diagnostisk vedanatomi af Nordvest-Europas træer og buske (1901),
Forstbotaniske undersögelser (1906),
Forstbotanik (1908) och
Træer og buske. Diagnoser til dansk frilandstrævækst (1916).

P. E–t.

Petersen, Peter Thomsen (Tom), dansk målare,
f. 5 mars 1861 i Thisted, elev vid Kunstakademiet 1877–81,
utställde från 1882 på Charlottenborg. Han har sökt motiv
i synnerhet från gamla städer (Köpenhamn, Helsingör,
Ærösköping, Hamburg m. fl.) och återgett partierna troget,
men litet torrt. Han har ock utfört omkr. 300 raderingar
(bl. a. De seks söstre).

P. E–t.

Petersen, Carl Sophus, dansk litteraturhistoriker,
f. 29 april 1873 vid Nakskov, tog 1899
skolämbetsexamen, vardt 1899 assistent och 1924
överbibliotekarie vid k. biblioteket. 1921–23
nyorganiserade han biblioteksväsendet i det
återvunna Sönderjylland. Jämte A. A. Björnbo har
P. utgett de kartografiska arbetena "Fynboen Claudius
Olausson Swart" (1904; ty. öfv. 1909) och "Anecdota
cartographica septentrionalia" (1908) och ensam
"Brevvexling mellem N. M. Petersen og Carl Säve" (s. å.),
F. Paludan-Müllers "Poetiske skrifter" med inledning
och kommentar (1909) och den monumentala
Holbergsupplagan (1913 ff.). I "Illustreret
dansk litteraturhistorie" (1916 ff.) behandlar
P. tiden till 1720. Jämte Francis Bull
redigerar P. en "Holbergaarbog" (1920 ff.).

P. E–t.

Petersen, Julius, tysk litteraturhistoriker,
f. 5 nov. 1878 i Strassburg, docent i München 1909
och professor 1911, sedan 1920 i Berlin.
Af P:s arbeten må nämnas
Schiller und die bühne (1904),
Litteraturgeschichte als wissenschaft (1914),
Das deutsche nationaltheater (1919) och
Die entstehung der eckermannschen gespräche (1924).
Han har varit synnerligen verksam som utgifvare af
Schiller, Lessing, Goethe m. fl. samt utger med F. Panzer
"Deutsche forschungen" (1921 ff.) och med Minde-Pouet
"Schriften der Kleistgesellschaft" (1922 ff.).

R–n B.

Petersen, Peter, tysk filosof och pedagog,
f. 26 juni 1884 i Grossenwiehe i stadskretsen
Flensburg, Schleswig-Holstein, studerade i
Leipzig, Kiel och Posen som lärjunge framför allt
af Lamprecht och Wundt samt teologerna Kittel och
Kirn, hvarefter han promoverades i Jena 1908 på afh.
Der entwicklungsgedanke in der philosophie Wilhelm Wundts. Zugleich ein beitrag zur methode der kulturgeschichte.
1911 blef han ord. oberlehrer vid gymnasiet Johanneum
i Hamburg. Under den grundliga omgestaltning, som
1918 års revolution föranledde inom tyska skolväsendet,
gick Hamburg i spetsen för reformerna. Skolorna där
ställdes under omedelbar ledning af ett råd, valdt af
föräldrarna och vederbörande lärarkår. På förslag af
denna organisation kallades P. 1920 till ledare af
realskolan i Hamburg-Winterhude med uppdrag, att
omgestalta denna till en fullständig läroanstalt

enligt de nya pedagogiska idéerna. Planen förelåg
färdig 1921, och vid detta läroverk, som i sin nya
gestalt kallades "Lichtwarkschule", var P. lärare
och ledare till 1923, då han kallades till professor
i pedagogik vid universitetet i Jena. 1924 hade han
färdig en plan för universitetsutbildning åt samtliga
skolors lärare, sålunda äfven åt folkskollärarna (se
därom "Mitteilungen der erziehungswissenschaftlichen
anstalt der thüringischen landesuniversität Jena",
h. 1, 1925). Af P:s många filosofiska och pedagogiska
arbeten är det epokgörande
Allgemeine erziehungswissenschaft (1924),
hvari framställas grunddragen till en originell
pedagogisk teori, uppburen af en fast idealtro och
rörande uppfostrans möjlighet och medel präglad af
ovanlig realistisk illusionsfrihet. Grundvalarna för
pedagogiken söker han i sociologiens och kulturhistoriens
upptäckter rörande människans alltigenom socialt
anlagda natur, hvarvid han tillmäter skolan ringa
betydelse för ungdomens uppfostran i jämförelse med
det djupa inflytande, som den växande människosjälen
röner af hemmet och de förhållanden, där den unge
kallas att utföra sitt lifsarbete.

S–e.

*Petersens, Karl J. F. af, tog 1918 afsked från
öfverbibliotekarieämbetet och dog 24 juli 1925 i Malmö.

*Peterskyrkan. En samling af dokument, ritningar,
modeller, monument, graffragment o. s. v., belysande
Peterskyrkans byggnadshistoria, har sammanförts i
ett särskildt museum, Museo Petriano, i Rom.

Peterson, Karl Johan, donator, f. 24 juni 1840
i Kalmar, d. 20 dec. 1910 i Nässjö, innehade
sedan omkr. 1880 järnvägsrestaurangen i Nässjö,
var 1890–1907 ordf. i municipalnämnd och stämma
samt befrämjade såsom sådan i hög grad samhällets
utveckling. P. donerade omkr. 800,000 kr. till staden
Nässjö, med hvilka medel stadshuset, kommunala
mellanskolan samt Mariahemmet (för äldre bättre
behöfvande) uppförts; vidare finnes en fond om 175,000
kr. till uppförande af sjukhus samt 200,000 kr., af
hvilka räntan används för stadens förskönande samt
till sjuka och behöfvande. En byst af P. har 1925
rests i Nässjö stadspark.

O. Sjn.

Peterson, Adolph, svensk-amerikansk banbrytande
nykterhetsman, f. 6 okt. 1851 i Gräfve socken,
Örebro län, d. 10 juni 1923 i Minneapolis, begaf sig
1869 till Nord-Amerikas förenta stater, där han i
Minneapolis blef stor fabrikant och affärsman. Han
slöt sig 1872 till Godtemplarorden, stiftade
1873 den första svenskspråkiga godtemplarlogen
i världen och utsågs 1878 af ordens högste
chef till deputerad för de skandinaviska
länderna. P. bildade 1883 en ny, själfständig
amerikansk-skandinavisk nykterhetsorganisation,
Templarorden (se d. o., äfven i Suppl.). Redan
under första verksamhetsåret lyckades han få
Templarorden införd i både Sverige, Norge och
Danmark; den vann utbredning särskildt i Sverige.

G. Hd.

Peterson, Olof August, svensk-amerikansk paleontolog,
f. 2 jan. 1865 i Helgum, Ångermanland, utvandrade 1882
till Amerika. Han egnade sig 1888–91 åt fältstudier i
paleontologi och gjorde rika samlingar för amerikanska
museer. Han deltog i en vetenskaplig expedition
till Patagonien

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:46 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcq/0567.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free