- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 37. Supplement. L - Riksdag /
1083-1084

(1925) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - * Polen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Pińskträsken och faller ut i Dnjepr, jämte dess
tillflöden Horyń och Styr, som från s. utfalla i
Pripet. Grundstommen i P:s hydrografiska system
bildas af den från Karpaterna (Väst-Beskiderna)
kommande, först i östlig, sedermera i nordlig
riktning flytande Weichsel (po. Wisła) med dess
bifloder San, Bug och Narew i ö. och Pilica i v. (se
vidare art. Weichsel). Vid Dirschau (po. Tczew) delar
floden sig i 2 armar, Weichsel och Nogat, omfattande
ett stort delta inom Danzigs område, och utfaller i
Danzig-bukten. Weichsel är h. o. h. en polsk flod,
och hela dess bevattningsområde ligger inom rent
polska landsdelar, med undantag af utloppet. Floden är
segelbar vid högvatten ända till Krakau (po. Kraków),
890 km., men är under den torra delen af året föga
vattenrik, hvartill kommer, att endast en ringa del är
reglerad, nämligen den öfversta delen från Krakau till
Sandomierz och den nedersta från Thorn (po. Torún)
till Danzig. I den mellersta delen bildas ett svårt
hinder för navigationen af föränderliga sandbankar,
och där anställer floden vid högvatten ofta stora
förödelser. San, Bug och i synnerhet Narew äro
delvis segel- och flottbara. Närmast i betydelse
kommer den till Oders flodsystem hörande Warthe
(se d. o.; po. Warta), som upprinner i sydvästra P.,
mottager den vattenrika Prosna och vid Miendzychod
inträder på tyskt område, där den mottager den från
P. kommande Netze (po. Noteć). Warthe är segelbar
från Prosnas utlopp till gränsen, 195 km., och
Netze är kanaliserad och farbar från sitt utlopp ur
sjön Goplo till gränsen, 215 km. Pripet, vattenrik
och djup, ej besvärad af sandbankar, är segelbar
inom P. från bifloden Tujas inflöde till ryska
gränsen, 140 km. Dnjestr (se d. o.), föga använd för
transportändamål på grund af sin starka ström m. m.,
är dock farbar från Halicz till rumänska gränsen,
240 km. Njemen, som har blott sitt öfre lopp inom
P:s gränser, är flottbar och delvis segelbar på en
sträcka af 250 km. till litauiska gränsen; äfven dess
biflod fr. h. Vilija, hvars öfre lopp tillhör P.,
är segelbar.

Kanaler. Den äldsta, Kanał Królewski (Kungskanalen),
60 km. lång, byggd 1770–90, förenar Bug
(Weichsel) med Pripet (Dnjepr). Kanał Oginski
(byggd 1780–90, 63 km.) förenar Szczara (Njemen)
med Pripet. Kanał Bydgoski (Bromberg-kanalen),
28 km., förenar Netze (Warthe) med Weichsel. Kanał
Augustowski (Augustow-kanalen), 60 km., byggd
1825–30, förenar Narew med Njemen. F. n. planeras
flera nya kanalförbindelser: Väst–öst-kanalen
från Posen (po. Poznań), Warthe till Warschau
(Weichsel), Brest (po. Brześć, vid Bug) och
Pinsk (Pripet–Dnjepr) och den s. k. kolkanalen
Katowice–Radomsk–Goplosjön–Bromberg
(po. Bydgoszcz)–Thorn (Weichsel), med förgreningar
till Posen och Warschau.

Sjöarna äro i allmänhet små. De största anträffas
i norra P. n. ö. om Vilna (po. Wilno), af hvilka
den mest betydande är Narocz (79 kvkm.). Bland
öfriga må nämnas den för sin skönhet berömda Świteź,
nära Pripets källor, och Goplo i Väst-Polen. Däremot
kvarstå som minnen af den postglaciala vattenrikedomen
flera stora, svagt befolkade och till stor del
oframkomliga träskområden på ömse sidor om Netze,
vid öfre loppet af
Narew och i synnerhet i ö., där Pińskträsken på ömse
sidor om Pripet uppta inom P. 22,000 kvkm.

Klimatet bildar en öfvergång mellan hafs- och fastlandsklimat,
som t. o. m. föranledt benämningen "polskt klimat"
(de Martoune). De härskande vindarna äro, liksom i
västra Europa, s. v., v. och n. v. östanvindarnas
andel i klimatets gestaltning tilltar, ju längre man
kommer mot ö. Temperaturen växlar betydligt mellan
vinter och sommar, hvarvid de extrema temperaturerna
äro egendomligt jämnt fördelade på ömse sidor om
0°-gränsen.
Max. Min. Medeltemperatur
Warschau 36,5 -31,1 7,7
Krakau 38,4 -32,5 8,1
Vilna 33,0 -33,8 6,3


Växlingsamplituden håller sig mellan 68,4 och
70°, hvilket ger det polska klimatet dess säregna
karaktär, vidt skild från grannländernas i v. och
ö. Nederbörden är störst i ö.; sommarnederbörden
är den mest betydande. Årsmedelnederbörden utgör
vid Östersjökusten 542 mm., i insjöbältet 546 mm.,
i mellersta P. (Warschau) 585 mm., i s. v. (Krakau)
640 mm., i s. ö. (Lemberg; po. Lwów) 707 mm. och
i Karpaterna (po. Poronin) 922 mm. I stort sedt
är klimatet ganska enhetligt trots landets stora
utsträckning från n. till s. Den stora slätten
ligger öppen och utan något skydd mot vindarna från
n. v., n. och n. ö., medan Karpaternas bergskedja
i s. afstänger den från sydliga vindars värmande
inflytande. Vegetationen i P. blir därför den för
den kallare tempererade zonen utmärkande.

Växtvärlden utvisar 2 särskilda zoner. Den "baltiska"
floran, utmärkande för nordvästra P., som fordom
täcktes af landisen, och "Svarta-hafs"-floran i
södra P. Af de forna stora skogarna återstår ännu
tillräckligt för att göra P. till ett af Europas
skogrikaste länder. Om man undantar mellersta
P. (Masovien), numera en till stor del i det närmaste
trädlös slätt, finnas skogsområden öfverallt,
men framför allt på Karpaternas sluttningar
och i n. ö. Där, n. om Pinskträsken, finns
Europas största slutna skogsområde (1,276 kvkm.),
Białowieża-skogen (se d. o.). Af de 24 trädslagen
äro gran (Karpaterna), tall (mellersta P.), björk,
ek (öfverallt på lerig jordmån, i Białowieża-skogen
och i Volynien m. fl. st. betydande sammanhängande
skogsbestånd) och ask dominerande. Boken är ej så
allmän som längre västerut. Salix-arter förekomma
talrikt. I synnerhet är korgpilen (Salix viminalis)
på sina håll föremål för utbredd odling, som material
till korgflätning, en i s. viktig hemindustri. Blåbär
och lingon förekomma rätt sparsamt i jämförelse med i
Sverige. F. ö. trifvas alla för norra Central-Europa
utmärkande vilda och odlade växter. Stora mängder
ätliga svamparter ha sedan urminnes tider insamlats
till föda.

Fauna. Djurvärlden visar liksom växterna en baltisk
och en sydlig karaktär. Visenten, som ännu före
Världskriget förekom till ett antal af omkr. 800
st. i Białowieża-skogen, blef där fullständigt
utrotad under kriget. (Några få exemplar finnas
i skogarna vid Pless, po. Pszczyna, i polska
Schlesien.) Hjort och dofhjort förekomma i de stora
gods- och domänparkerna. Rådjuret är talrikt i synner-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:44:08 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcq/0590.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free