- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 38. Supplement. Riksdagens bibliotek - Öyen. Tillägg /
247-248

(1926) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Schweiziska litteraturen - Schwelereien, ty., kem., tekn. Se Brunkolstjära. Suppl., sp. 862 - Schwelkohle, ty., kem., tekn. Se Brunkolstjära. Suppl., sp. 862 - *Schwendener, S. - *Schwerin. 8. V. G. von S. - Schwerin-Hagbergska barnhemmen - *Schwetz (officiellt Swiecie) - *Schwindt, P. T. - *Schybergson. 1. M. Gottfrid S.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


må nämnas Robert de T r a z, som utger
"Revue de Genève", och Kamuz.

I allmänhet skiljes den fransk-schweiziska litte-
raturen från den franska genom sin kosmopolitism
och sin protestantism. Se V. Rossel, "Histoire
littéraire de la Suisse romande" (2 bd, 1889-91),
och Ph. Godet, "Histoire littéraire de la Suisse
française" (2:a uppl. 1895).

2. Den schweiziska litteraturen på tyska börjar
med minnesången, bland hvars representanter voro
Rüdiger Manesse och hans son (se Manessiska handskriften).
Den patriotiska lyriken besjöng naturligtvis de stora schweiziska
segrarna på 1300- och 1400-talet, Sempach,
Näfels, Granson och Murten. Från omkr. 1470 är
den s. k. hvita boken i Sarnen, där sägnerna om
Wilhelm Tell, Rütli-eden m. m. äro samlade, och
en sång om Tell. Krönikor på tyska författades
både i Zürich och Luzern och flerstädes; där-
emot skrefvo humanisterna och reformatorerna,
t. ex. Zwingli, i regel på latin. 1531 kom
den s. k. Zürichbibeln på schweizisk tyska, tryckt
af Zwinglis vän Froschauer (se denne). Sin för-
sta märkliga fosterländska häfdabok fick Schweiz
i ett omfattande topografiskt och historiskt verk
i 113 böcker (1546) aj Johannes Stumpf
(se denne), hvarefter historieskrifvarna småningom
öfvergåfvo latinet för tyskan. Först in på 1700-talet
tog det litterära och vetenskapliga lifvet ett star-
kare uppsving, med Basel, Bern och framför allt
Zürich som de förnämsta kulturcentra. I Basel
verkade en rad berömda matematiker af familjen
Bernoulli (se d. o.) och Leonhard
Euler (se denne); där bodde äfven filosofen och
historikern Isaak Iselin (se denne), som
öfvade stort inflytande. I Bern verkade
A1brecht von Haller (se denne) som botanist,
anatom, fysiolog och läkare; genom sin didakti-
ska fjällskildring "Die Alpen" (1729) och andra
dikter bidrog han att lyfta och förnya det poeti-
ska uttryckssättet. En representant för de hälft
förfranskade i Bern var K. V. von Bonstet-
ten (se denne). Större betydelse för Tysklands
litteratur fingo J. J. Bo d m er och J. J. Brei-
tinger (se dessa), hvilka gingo i spetsen för
oppositionen mot Gottsched, och Salomon G e s s-
ner (se denne), som var den sentimentala herde-
idyllens populäraste prosaist. Ännu inflytelseri-
kare var på sin tid fysionomisten och uppbyggelse-
författaren J. K. L a väter (se denne). Till
deras samtida hörde den berömde pedagogen J.
H. Pestalozzi (se denne), H. K. Hirzel (se
H i r z e l 1) och estetikern J. G. S u l z e r (se
denne). Betydelsefull, särskildt för sitt eget lands
historiska forskning, var häfdaforskaren Johan-
nes von Muller (se denne), medan J. H. D.
Zschokke (se denne) framför allt verkade för
folkbildningen och J. M. Usteri diktade på
Zürich dialekt.

Den litterära alstringen i Schweiz fortfor un-
der 1800-talet med oförminskad liflighet, och ett
stort antal märkliga tyska författare, särskildt
prosaister, framträdde där. Albrecht Bit-
zius (se denne) offentliggjorde genuina allmoge-
berättelser under signaturen Jeremias Gotthelf.
1850- och 1860-talens yppersta tyska berättare
voro de båda züricharna Gottfried
Keller (se denne) och Konrad Ferdinand
Meyer (se denne), aí hvilka den förre i mer
utpräglad grad visade nationella drag och den se-
nare starkare företrädde en viss internationalism.
Jakob Frey (se denne) var en efterföljare till
Gotthelf, Jakob Burckhardt (se denne) en
framstående kulturhistoriker. Bland poeterna må
nämnas Heinrich Leuthold (se denne) och
Leonhard Widmer (1808-68), hvars "Trittst
im morgenrot daher" (1842) täflar med "Rufst du,
mein vaterland?" af J. D. Wyss (1743-1818).
Under 1800-talets senare del och i nutiden har den
förnämste representanten för den tysk-schweiziska
dikten varit Carl Spitteler (se denne, af ven
i Suppl.), hvars monumentala epos äro lika ut-
prägladt schweiziska som Hallers eller Kellers
verk. Andra namn äro novellisten Ernst Zahn
(se denne), Adolf Frey (se Frey 2),
Jakob Schaffner (f. 1875), Paul lig (f.
1875), Albert Steffen (f. 1884), Felix
Moeschlin (f. 1882), som hämtat motiv till
flera noveller från Sverige, t. ex. "Der Amerika-
Johann" (1912), Hermann Kurz (f. 1880),
Robert Faesi (f. 1883) och den tidigt bortryckte
Karl Stamm. Se J. Baechtold, "Geschichte
der deutschen literatur in Schweiz" (1892),
"Die junge Schweiz", utg. af E. Korrodi 1919,
och densammes "Schweizerdichtung der gegenwart" (1924).

E-nB.

Schwelereien [-aj-], ty., kem., tekn.
Se Brunkolstjära. Suppl., sp. 862.

Schwelkohle [-kale], ty., kem., tekn.
Se Brunkolstjära. Suppl., sp. 862.

*Schwendener, S., dog 27 maj 1919 i Berlin.

C. Lmn.

*Schwerin. – 8. V. G. von S. dog 30 dec. 1922 på Skarhult.

Schwerin-Hagbergska barnhemmen, barnhem i
Söderköping, grundlagda 1902, för fader- och mo-
derlösa flickor från staden, Ringarums och Mogata
socknar, f. n. 2 hem för 24 flickor, som uppfostras
till dugande tjänarinnor. Hemmen tillkommo ge-
nom testamente 25 maj 1882 af grefvinnan M a-
tilda von Schwerin, född Hagberg.
Fonderna, som förvaltas af stadens drätselkammare,
uppgingo 31 dec. 1924 till 377,297 kr., hvaraf
fastigheterna voro upptagna till 35,195 kr.

O. Sjn.

*8chwetz (officiellt Swiecie) tillhör nu Polen,
vojevodskapet Pomorze. 6,490 inv. (1921). Swiecie
är namn äiveu på ett distrikt i vojevodskapet
Pomorze med 83,927 inv. 1921.

*Schwindt, P. T., dog 27 okt. 1917 i Helsingfors.

T. C.

illustration placeholder
Emil Schybergson


*Schybergson. 1. M. Gottfrid S. tog afsked från
professuren 1925 och dog 6 dec. s. å. i Helsingfors.
Han skref vidare en lefnadsteckning öfver
Carl Gustaf Estlander (i "Sv. litt. sällsk:s i
Finland" skrifter, 131, 1916) samt Finlands
politiska historia 1809–1919 (1923; tysk

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:32:48 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcr/0146.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free