Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - *Schybergson. 1. M. Gottfrid S. - *Schybergson. 2. E. Emil S. - *Schück. 2. J. Henrik E. S. - Schücking, Walter - *Schuddekopf, C. - Schürmann - Schütte, Gudmund - *Schäfer, Dietrich - Schäfer, Heinrich - Schäktning. Se Skäktning. Suppl. - *Schön (Schoen), W. E. von - *Schönberg. 2. A. S. d. ä. - Schönberg, Arnold
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Schück-Schönberg
250
of v. 1924). Han var t. o. m. 1922 ofvannämnda
sällskaps ordf. - 2. E. Emil S. dog 7 mars
1920 i Helsingfors. Han kvarstod som led. af landt-
dagen till 1918, då han äfven var 2:e vicetal-
man. Han skref bl. a. Anteckningar under krigs-
tiden (1918). 1-2. T. C.
*SchÜck. - 2. J. Henrik E. S. var rektor
t. o. m. 1918 och lämnade professuren 1920 samt
bosatte sig i Stockholm. Han höll kulturhisto-
riska föreläsningar vid Stockholms högskola 1921
-25. Han blef 1917 teol. hedersdoktor i Upp-
sala samt är ordf. i Nobelstiftelsens styrelse
(sedan 1918), preses i Vitt. hist. o. ant. akad.
(sedan 1921) och en af kommitterade till tryck-
frihetens vård (sedan 1921). Af hans omfat-
tande alstring under senare år må nämnas Vår
förste författare (Petrus de Dacia) (1916), Från
det forna üpsala (4 uppl. 1917), Studier i Herva-
rarsagan (i Uppsala univ:s "Årsskrift", 1918),
En äventyrare (Lars Wivallius) (s. å.), Den sista
gustavianska hovdamen (1919), Allmän litteratur-
historia (6 bd, 1919-25), Messenius (1920), Kul-
turhistoriska skizzer (1922), Den svenska förlags-
bokhandelns historia (2 bd, 1923), Ett porträtt
från frihetstiden. Carl Reinhold Berch (s. å.),
Histoire de la littérature suédoise (s. å.) och Från
Linnés tid. Petter Forsskål (s. å.) samt (jämte K.
Warburg) Huvuddragen av Sveriges litteratur (3 bd,
1917-18). Han har vidare utgett "Svenska aka-
demiens dagbok 1786-1789" (1916), "Gustavian-
ska brev" (1918), "Gustaf IILs och Lovisa Ulrikas
brevväxling" (2 bd, 1919) och "Ur Axel Reuter-
holms dagbok" (1921).
Schücking, Walter, tysk folkrättslärd, poli-
tiker, broder till den i hufvudarbetet omnämnde
Levin L. S., f. 6 jan. 1875 i Münster, blef juris
doktor i Göttingen 1897, docent i juridik där 1899,
e. o. prof i Breslau 1900 samt var 1903-21 pro-
fessor i offentlig rätt i Marburg. Sedan 1921 är
han prof. vid handelshögskolan i Berlin. S. gjorde
sig tidigt känd som anhängare af freds- och skilj e-
domssträfvandena, utsattes under Världskriget för
mycket ingripande från militära och civila myn-
digheters sida för sina pacifistiska uttalanden,
tillhörde 1919 tyska delegationen vid freds-
underhandlingarna i Versailles och är sedan
1921 medlem af Permanenta skiljedomstolen i
Haag. Han var 1923 tillfällig medlem af Per-
manenta internationella domstolen i Haag vid
behandlingen af ett Tyskland angående mål. S.
var 1919-20 led. af tyska nationalförsamlingen
och är sedan 1920 riksdagsledamot. Han tillhör
tyska demokratiska partiet, är ordf. i den tyska
gruppen af Interparlamentariska unionen och en af
de ledande i den tyska föreningen för Nationernas
förbund äfvensom led. af folkförbundets kommis-
sion för den internationella rättens kodifìkation.
S. utgaf 1912 samlingsverket "Das werk von
Haag" och har skrifvit bl. a. Das nationali-
tätenproblem (1908), Die organisation der welt
(1909), Der staatenverband der Haag er konferen-
zen (1912), Weltfriedensbund (1917), Der dauer-
friede (s. å.), Die völkerrechtlichen lehren des welt-
krieges (1918), Garantiepakt und rüstungsbeschrank-
ung (1924) och Das Genfer protokoll (s. å.). S.
var medutgifvare af aktsamlingen "Die deutschen
dokumente zum kriegsausbruch" (4 bd, 1919) och
är utgifvare af samlingsverket ’’Kommentar zum
friedensvertrag". Jämte H. Wehberg har han ut-
gett Die satzung des völkerbundes (2:a omarb.
uppl. 1924).
*Schüddekopf, C., dog 31 mars 1917 i Weimar.
Schürmann, holländsk författare. Se H o 11 ä n d-
ska litteraturen. Suppl., sp. 443.
Schütte, Gudmund, dansk språkforskare,
kulturhistoriker, f. 17 jan. 1872 i Skive vid Salling,
tog magisterkonferens i tyska 1898 och blef filos.
d:r 1907 på afh. Oldsagn om Godtjod och höll 1909
-13 föreläsningar vid universitetet. I en lång
rad skrifter har han behandlat dels dansk forn-
historia och folklore, dels germansk etnografi och
i synnerhet dansk-tyska nationalitetsstriden, allt
från utprägladt nationell dansk synpunkt. P- E-t.
*Schäfer, Dietrich, tog 1922 afsked från
sin professur4. Han utgaf 1917 en populär Bis-
marcksbiografi (2 bd) och framhöll i flera skrifter
efter Tysklands nederlag, att nationell själfbesin-
ning vore grundvalen för ett återuppstágande, så
t. ex. i Wie wurden wir ein volk? Wie können
wir es bleiben? (1920) och Staat und welt (1922).
S. har ytterligare skrifvit bl. a. Gustav Adolf
(1921; föredrag), Mittelalter (1923) och Östeuropa
und wir deutschen (1924) Till S:s 80-årsdag ut-
gafs festskriften "Dietrich S. und sein werk"
(1925).
Schäfer, Heinrich, tysk egyptolog, univer-
sitetslärare och museiman, f. 29 okt. 1868 i Ber-
lin, blef filos. doktor 1892 och chef för egyptiska
museet i Berlin 1905. Han har skrifvit bl. a,
Commentationes de papyro med. Lipsiani (gradual-
afh.), Die äthiopische königinschrift des Berliner
museums (1901), Grab- und denksteine des Mittle-
ren reichs (tills, med H. 0. Lange, 1902-08, i
"Catalogue general... du musée de Caire"), Ägyp-
tische goldschmiedearbeiten (tills, med G. Möller
och W. Schubart, 1910), Nubische texte im dialekte
des Kunûzi (1917), Von ägyptischer kunst, beson-
ders der zeichenkunst (1919; 2:a uppl. 1922) och
Die religion und kunst von El-Amarna (1923). P- L-n.
Schäktning. Se Skäktning. Suppl.
*Schön (Se ho en), W. E. von, har som bi-
drag till Världskrigets förhistoria publicerat me-
moarverket Erlebtes (1922).
*Schönberg. - 2. A. S. d. ä. Anders S:s bref
till bergsrådet Adlerwald utgåfvos 1920 af Sam
Kellin, med biografi of ver S. af 0. Wieselgren.
Schönberg, Arnold, österrikisk tonsättare, f.
13 sept. 1874 i Wien, sysslade redan i gossåren med
kammarmusik, utbildade sig på egen hand i musik-
teori, blef dirigent för arbetarsångföreningar och
uppehöll sig sedan som kompositionslärare växelvis
i Berlin (1901-03, 1911-17) och i Wien, där han
1910-11 gaf frikurser vid musikakademien och
1918 till sina anhängares fromma bildade Verein
fur musikalische privataufführungen, S. har efter
hand utvecklat sig till skapare af en nutida "ato-
nal" och missljudande musik: han förkastar veder-
tagna musikteoretiska föreskrifter samt upphäfver
tonaliteten och motsatsen mellan konsonans och dis-
sonans, allt till förmån för det omedelbara "expres-
sionistiska" känslouttrycket. För att lösgöra sig
från ett öfvermäktigt inflytande af Richard Wagner
sökte S. först utvidga de samtida musikformerna,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
