Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Staurastrum ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
skilda ämnen, utan under 2–4 veckoperioder egnar
sig hvar klass i 2 timmar åt något visst ämne,
efterföljdt af uppfriskning medelst slöjd, musik,
gymnastik och Steinersk "eurytmi" (plastiska
kroppsövningar till uppläsning af dikter). Samma
klassföreståndare och facklärare följa klassen uppåt
igenom åren. Ingen elev dömes att bli "kvarsittare";
ingen kroppsaga förekommer, man litar till godhets
och föredömes makt. För klenast utrustade barn är
hjälpklass inrättad. Undervisningen lägger icke
främst vikt vid det förståndsmässiga och
nyttighetssynpunkter, utan i skilda läroämnen sökas
anknytningspunkter för de ungas förhållande till
människor, till omvärlden, naturen och Gud.
Omsorg egnas åt lärjungarnas individualiteter, och
de grupperas i klassen gärna samman efter
öfverensstämmande temperament. Lärarkrafterna (utan
någon rektor i spetsen) utgöra "ett hjärta och en
själ", egna sig med offrande hängifvenhet åt sin
uppgift. Efter denna stora Waldorfskolas mönster
ha dylika inrättats i flera länder.
S:s kulturbragder som bekämpare af materialismen
i alla dess former, hans människokärlek och rena
karaktär drogo till honom likasinnade från olika
nationer, men han fick utstå hätska angrepp från
bl. a. romersk-katolskt håll och tysk-nationalister
("hakkors"-männen). Efter hans död förestås hans
verk af schweizaren Albert Steffen (se denne. Suppl.). –
Bland S:s viktigare skrifter må vidare nämnas
Wie erlangt man erkenntnisse höherer welten? (1909; flera uppl.),
Die geheimwissenschaft (1910; 20:e uppl. 1925),
Die kernpunkte der sozialen frage (1919) och
själfbiografien Mein lebensgang (1925, postum).
En mängd af hans skrifter finns öfv. till svenska.
Han höll 1907–14 ofta föredrag i Sverige. Jfr
samlingsverket "Vom lebenswerk Rudolf S:s" (1921)
och M. Pfannenstills kritiska uppsats "Antroposofien
ur religiös och etisk synpunkt" i dec.-häftet 1925 af
"Kristendomen och vår tid".
E. F–t.
*Steinhausen, W., dog 5 jan. 1924 i Frankfurt.
G–g N.
*Steinheil. – 2. Adolphe Ch. É. S. föddes 1850.
*Steinlen, A. T., dog i dec. 1924.
Steinmann [sta’jn-], Gustav, tysk geolog och
paleontolog, f. 9 april 1856 i Braunschweig, 1880
privatdocent i Strassburg, 1885 e. o. professor i
Jena, 1886 ord. professor i Freiburg i/Br. och 1906
i Bonn, 1925 emeritus, har utvecklat betydande
författarskap i geol. och paleontolog. frågor, äfvensom
i utvecklingsläran, och företagit vetenskapliga
resor i Nord- och Syd-Amerika, Ural, Kaukasus och
Alperna. Hans resor i Syd-Amerika ha ledt till viktiga
systematiska arbeten rörande Syd-Amerikas
och Andernas geol. byggnad och historia.
K. A. G.
*Steinmetz, Charles P., dog 26 okt. 1923.
*Steinmeyer, E. Elias von, dog 13 mars 1922 i Erlangen.
Stein Riverton, pseudonym. Se Elvestad, S. Suppl.
*Steinway. (Sp. 1193) Charles S. dog 1919 i New York.
Stekning, kokk. Se Kokkonsten, sp. 499.
Stekning verkställes antingen på spett eller i ugn,
i tättsluten kastrull, på halster eller i stekpanna i flottyr.
Stella nova. Se Nova och Stella.
Stellit, tekn., en genom aluminotermi (se d. o.)
framställd legering af 50 proc. kobolt, 19,5 proc.
krom, 18 proc. molybden, 9,7 proc. volfram och
1,5 proc. kol, som är utmärkt af mycket stor
hårdhet. Då denna bibehåller sig vid upphettning,
kan stellit användas t. ex. som snabbsvarfstål
(se Specialstål), äfven för bearbetning
af stål. Genom sin svårsmälthet och relativt stora
syrebeständighet kan den i vissa fall ersätta
platina. Se Volfram, sp. 1005.
K. A. V–g.
Stemma, zool., liktydigt med ocellus (se
Oceller) eller punktöga hos insekterna.
Sten, John, målare, f. 12 maj 1879 i
Njutånger, Hälsingland, d. 22 dec. 1922 på ön Bali
vid Java, i början bonddräng, gick 1897 till sjöss,
arbetade i Norge i ett marmorsliperi och lärde
yrkesmåleri, studerade vid Tekniska skolan i
Stockholm, en kort tid (1904) för R. Bergh och
1910–18 i Paris, där han till en början fastnade
i kubism, ur hvars stiltvång han dock efter ett
par år frigjorde sig. Han målade nu dekorativa
landskap, med eller utan inkomponerade kvinnofigurer,
blommor och frukter, blomsterstudier och stilleben,
många vittnande om stor koloristisk och dekorativ
begåfning. Som målare nådde han högst i sina akvareller
från Indien, dit han begaf sig våren 1922 med
stipendium från Ester Lindahls fond och där han med
förälskad betagenhet utvecklade sin koloristiska
yppighet. Hans sökande och resultat betecknas af
Modellflickor (1915),
Källan (parkinteriör med tre kvinnliga figurer, 1917, Göteborgs museum),
Pannå (triptyk) och
Siesta (s. å.),
Solbad (1918), den figurrika
Bölgebryderfest (s. å.),
dekorativ utsirning af Utby kyrka vid Göteborg (1919–20),
I trädgården (1919, Nationalmuseum),
l’Abondance (1920–21,
triptyk, människor, djur, frukter i arkadiska
landskap, midtpartiet i Hudiksvalls museum),
i hvilken han nådde höjdpunkten i sin dekorativa alstring,
Kvinnorof, kartong till väfnad, äfven franska,
italienska, svenska och danska landskap och många
studier af tropisk natur från Java och Bali. Hans
kvarlåtenskap var donerad till Hudiksvall och
institutioner där. Litt.: essayer i "Ord och bild"
1918 och 1920 samt "John Sten. Några minnesblad" (1925).
Evald Hedberg.
Stenay [stənä], stad i franska dep. Meuse, vid
floden Meuse, 40 km. n. n. v. om Verdun, delvis förstörd
under Världskriget. 3,378 inv. (1921). 27–28 aug. 1914
tillkämpade sig tyskarna öfvergången öfver Meuse vid och
n. om S. Staden hölls besatt af dem till nov. 1918, då
amerikanerna tilltvungo sig öfvergången öfver Meuse och
intogo den. Till S. var sept. 1914–nov. 1916 tyske
kronprinsens armékvarter förlagdt.
Jfr Världskriget, sp. 161 och 244.
H. J–dt.
*Stenberg. – 2. Steno J. S. afgick med
Swartzska ministären 19 okt. 1917 från statsrådsämbetet
och blef s. å. justitieråd. 1922–23 var han led. af Lagrådet.
C. G. Bj.
*Stenberg, I. J. Emerik G. Bland hans
porträttmålningar från de senast gångna åren märkas
K. A. Wallenberg (1918, i Stockholms ensk. bank),
universitetskansleren C. Swartz (1919, i Skand. kredit-a.-b.),
landshöfdingen Hugo Hamilton (1920, i Riksdagshuset),
justitierådet K. Silverstolpe (i Mus.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
