Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Arbetarliberalism - Arbetarmarseljäsen - Arbetarnas bildningsförbund (A. B. F.) - Arbetarnas kulturhistoriska sällskap - Abretarnas ring - Arbetarnas samaritföreningar - Arbetarombud - Arbetarpartier - Arbetarpressens förlagsaktiebolag - Arbetarråd - Arbetarrörelsen - Arbetarrörelsens arkiv - Arbetarrörelsens efterkrigsprogram - Arbetarskydd - Arbetarskyddskonferenser - Arbetarskyddslagstiftning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
689 Arbetarmarseljäsen—Arbetarskyddslagstiftning 690
Montan i Falun grundad rörelse, som bl. a.
arbetar för fackföreningarnas avpolitisering och för
vinstandelssystem för arbetarna.
Arbetarmarseljäsen, de tyska
socialdemokraternas stridssång (”Wohlan, wer Recht und
Wahrheit achtet”), diktad av Jakob Audorf på
den franska marselj åsens melodi.
Arbetarnas bildningsförbund (A. B. F.), som
bildades 1912, har till ändamål att organisera
biblioteks- och föreläsningsverksamheten inom
arbetarvärlden, att förmedla bokinköp och
föreläsningar samt att utdela anslag till studiecirklar
och föreläsningskurser. Förbundet utgör en
sammanslutning av olika fackliga, politiska,
kooperativa och kulturella riksorganisationer inom den
svenska arbetarrörelsen.
A. B. F:s styrelse utgöres av dess
”representantskap”, bestående av representanter, utsedda av
de olika organisationerna. De löpande
angelägenheterna skötas av en centralbyrå i Stockholm.
Förbundet utger en egen tidning, ”A. B. F.”
Tyngdpunkten av förbundets arbete är numera
förlagd till de olika lokalavdelningarna,
”arbetarnas bildningsråd”, som organisera de olika
platsernas biblioteks-, studiecirkel- och
föreläs-ningsverksamhet. A. hade 1948 9,889
studiecirklar med c:a 122,000 medl. A. B. F. uppbär
anslag av såväl stat och landsting som
kommuner.
Arbetarnas kulturhistoriska sällskap bildades
1 juli 1926 för att söka från förstörelse rädda
allt, som kan vara av betydelse för kännedom
om den svenska arbetarrörelsens historia ävensom
om de svenska arbetarnas liv och förhållanden.
A. utger en skriftserie och en tidskrift, ”Notiser
från A.”
Arbetarnas ring, namn på åtskilliga
arbetarföreningar för åvägabringande av kooperativ
sj älvhj älpsverksamhet, bildade i Stockholm och
en del andra städer på 1880-talet.
Arbetarnas samaritföreningar ha främst till
ändamål att genom upplysningsverksamhet verka
för förebyggandet av olycksfall och ohälsa i
arbetet samt att genom utbildning av frivilliga
sjukvårdare, arbetar samariter, erbjuda en första hjälp
vid olycks- el. sjukdomsfall på arbetsplatserna.
Den första samaritföreningen bildades i Stockholm
1931. Sedan 1938 finnes en centralorganisation,
Arbetarnas samaritförbund med
c:a 2,000 medl.
Arbetarombud, se Skyddsombud.
Arbetarpartier, gängse benämning på de
socialdemokratiska och kommunistiska partierna samt
andra partier, vilka samla sina anhängare främst
inom den kroppsarbetande klassen.
Arbetarpressens förlagsaktiebolag, grundat
1937 i Stockholm med syfte att genom
aktieförvärv el. på annat sätt främja utvecklingen av
Socialdemokratiska arbetarpartiets i Sverige
tidningspress.
Arbetarråd (ryska sovje’t rabo’tjich) har
hu-vudsakl. utvecklat sig i Ryssland, ehuru
tillstymmelser till liknande företeelse även påträffas
i andra länder. Under revolterna 1904—05 i
Ryssland bildades fabrikskommittéer av arbetare
med ett högsta centralråd. Revolternas
undertryckande hämmade rörelsens utveckling, men
den fortlevde dock i tysthet. Den i mars 1917
genomförda revolutionen var till väsentlig del
arbetarrådens verk. Liknande råd bildades bland
soldater och matroser. Byarnas äldste ersattes
av radikala byråd. På detta sätt fick Ryssland
arbetar-, soldat- och bonderåd. På grundval av
denna rådsform har den ryska författningen
utvecklats. Vid revolutionerna i Tyskland,
Österrike och Ungern 1918 voro soldat- och
arbetarråden mycket verksamma, men försöken att på
åtskilliga orter införa rådsrepublik efter ryskt
mönster slogos efter hand ned.
Arbetarrörelsen, se Arbetarfrågan,
Arbetarföreningar, Fackförening, International och
Socialism.
Arbetarrörelsens arkiv, Stockholm, har till
huvudsaklig uppgift att samla och bevara alla
trycksaker och skrivna handlingar, som på ett
el. annat sätt beröra den svenska arbetarrörelsen,
såväl den fackliga som den politiska. Arkivet,
som tillkommit på initiativ av dr O. Borge,
öppnades 1 nov. 1903 såsom en avdelning av
Stockholms arbetarbibliotek men övertogs 1906 av
Sveriges socialdemokratiska arbetarparti och
Landsorganisationen i Sverige gemensamt samt
förvaltas av en arkivnämnd på tre personer.
Arbetarrörelsens efterkrigsprogram, ett
program för den ekonomiska och sociala politiken
efter kriget, vilket 1944 utarbetades av
Socialdemokratiska arbetarpartiet och
Landsorganisationen. Programmet är uppställt i 27 punkter med
kommentarer. Det rekommenderar bl. a.
skapandet av full sysselsättning genom en aktiv
finanspolitik, kontroll över monopolpriser, en
sammanslagning av småbruk till bärkraftiga enheter,
statligt stöd åt byggnadsverksamheten samt
en utbyggd socialpolitik. Bland mera direkta
so-cialiseringsförslag kunna nämnas
försäkringsbolagens förstatligande samt kommunernas
övertagande av tomtmark.
Arbetarskydd i vidsträckt betydelse omfattar
allehanda anordningar, som ha till ändamål att
skydda arbetarna för de faror, som följa av deras
sysselsättning el. osäkra ekonomiska ställning. I
mer inskränkt bemärkelse betecknar a. väsentligen
blott sådana åtgärder, som ha till ändamål att
mer direkt trygga arbetarna mot menliga
verkningar av arbetsförhållandet, t. ex. olycksfall el.
ohälsa i arbetet, överansträngningar, sedliga faror
el. hinder att begagna undervisning.
Arbetarskyddskonferenser. De under senare
hälften av 1800-talet framträdande strävandena
att på internationell basis främja arbetarnas
skyddande mot olycksfall och ohälsa i arbetet ha
givit upphov åt ett flertal internationella möten.
Det första av det slaget hölls i Berlin 1890. På
en liknande kongress i Paris 1900 bildades
Internationella föreningen för lagstadgat arbetarskydd.
Det av dessa konferenser bedrivna arbetet har
numera övertagits av Internationella
arbetsorganisationen.
Arbetarskyddslagstiftning betecknar
samman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
