Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bladlöss - Bladmage - Bladmetall (metallfolie) - Bladminerarvivlar - Bladmosaik - Bladmossor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
191
Bladmage—Bladmossor
192
Olika former av
äppelbladlu-sen. r bevingad, vivipar hona,
2 hanne, s bevingad hona i
näst sista utvecklingsstadiet,
4 ovipar hona, 5 ovingad,
vivipar hona, 6 intermediär,
vivipar hona.
i . Ryggrör finnas, ehuru stundom förkrympta.
Honor äggläggande el. levandefödande, I.
un-derfam. egentliga bladlöss, Aphidinae.
2 Ryggrör saknas. Honor äggläggande.
a) Vingar i vila takformigt täckande ryggen.
På barrträd. 2. underfam. barrlöss,
Cherme-sinae.
b) Vingar i vila liggande platt på ryggen. På
lövträd. 3. underfam. Phylloxerinae.
De egentliga b. äro små, klumpigt byggda,
tröga insekter, till färgen vanl. gröna, gula el.
svarta, som med sina smala ben krypa långsamt
omkring men
vanligen sitta stilla och
med sin fina
sna-bel suga safter ur
fanerogama växter,
vilket ej sker ur
kärlsträngarna,
utan genom att b.
sticka hål på den
ena cellen efter den
andra och utsuga
innehållet. Få träd
och buskar äro helt
förskonade från b.
Somliga b. äro
specialister på
bestämda växtarter el.
-släkten, andra ha
en mera vidsträckt
matsedel (polyfaga
b.) B:s sugning
har till följd en
saftförlust hos
växterna, som kan
leda till deras död.
Exkrementerna
bil
da små, starkt sockerhaltiga droppar, s. k.
”ho-nungsdagg”, vilken gärna förtäres av andra
insekter. Många b. ha vaxavsöndrande hudkörtlar,
alla ha på ryggen av det 5:e bakkroppssegmentet
två s. k. ryggrör, ur vilka de utspruta en i luften
snart stelnande vätska, varmed mundelarna av
förföljande rovinsekter tillsmetas. B:s skadlighet
beror mycket på deras otroliga
fortplantningsförmåga under den varmare årstiden.
B:s fortplantning. De på våren först
sparsamt uppträdande b. kläckas ur övervintrande,
befruktade, relativt stora ”vinterägg” och äro ef-
Bladlöss (olvonbladlus, Aphis viburni) på en
olvon-kvist.
ter ett antal dagar utvecklade till vinglösa s. k.
”stammödrar”, som var och en utan befruktning
(parteno genès) föder ungar, som inom kort
äro fortplantningsdugliga ”jungfrur” (vi’rgines),
och så följer generation på generation. Med tiden
undergå dessa generationer en förändring, i det
hos vissa individer två par stora, genomskinliga
vingar uppträda, som under vila ligga takformigt
på ryggen. Dessa bevingade b., även de
partenoge-netiska honor, flyga över till andra exemplar av
värdväxten och bilda där nya kolonier. Mot
hösten uppträder den ”sexupara” generationen, vilken
förmår alstra könsdjur, som para sig och lägga
de gröna el. svarta ”vinteräggen”, som äro
motståndskraftiga mot kyla. För en del b.-arter
gäller, att årets tidigare och senaste generationer
leva på vedartade växter (”huvudvärden”), medan
under sommaren en överflyttning till örter
(”mel-lanvärden”) äger rum.
Av ekonomisk betydelse i Sverige äro bl. a.:
Äppelbladlusen (A phis pomi), vilken
övervintrar i äggstadiet på kvistar och under hela
vegetationsperioden genom sina sugningar vållar
förkrympning av knoppar, blommor och blad på
olika kärnfruktträd. H ä g g- el. h a v r e b 1 a
d-lusen (Aphis padi), vilken övervintrar på
häggen, varest 2—3 generationer utvecklas på våren
och försommaren, men sedan flyttar över till olika
gräs och sädesslag. Vinbärsbladlusen
(Myzus ribis), som framkallar rödfärgade
bucklor på vinbärsbuskens blad. — Till b. höra även
g a 11 ö s s e n samt fylloxeran el. v i n 1 u s e n.
Bladmage, se Idisslare.
Bladmetall (m e t a 11 f o 1 i e), valsad och till
ytterligt tunna blad utslagen metall el.
metallege-ring. De metaller, som mest förekomma
bearbetade till bladform, äro: guld, silver, tenn,
aluminium, antimon, koppar, platina. B 1 a d g u 1 d,
som kan vara utslaget ända ned till o,oooi mm
tjocklek, förekommer i handeln i små blad av
kvadratiskt format, inlagda i en liten bok av
silkespapper, och nyttjas till äkta förgyllning av
metall, trä, bokband o. dyl. Oäkta bladguld
består av någon kopparzinklegering. B 1 a d s i
1-v e r förekommer i samma handelsform som
bladguld och uthamrat ned till 0,0002 mm tjocklek.
Bladtenn (stannio 1, tennfolie) finns
i olika tjocklek, från s. k. spegelfolie, som
brukas vid foliering av glas, ned till tunna omslag
för choklad, ost m. m. För sistn. ändamål
användes av kostnadsskäl numera endast
bladaluminium.
Bladminerarvivlar, se Minerareinsekter.
Bladmosaik, den företeelsen, att bladen på ett
skott genom skaftens olika längd, skivornas
osymmetriska form el. växlande storlek så
inpassas mellan varandra, att de tillsammans bilda
en mer el. mindre sammanhängande yta.
Bladmossor, Mu’sci, el. lövmossor äro den
ena av de två stora klasser, vari
mossväxterna (Bryophyta) indelas. Den andra kallas
levermossor. B. äro en ytterst mångformig
växtgrupp, varav c:a 12,000 arter äro beskrivna.
De äro utbredda över hela jorden. I särsk. stort
artantal och stor individrikedom förekomma de i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
