- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 3. Bie - Brune /
929-930

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bruce, ätt - Bruce, David - Bruce, James - Bruce, Olof - Bruce, 1. Roman Vilimovitj - Bruce, 2. Jakob Vilimovitj - Bruce, Stanley - Bruce, William Blair (målare) - Bruce, William Speirs (oceanograf) - Bruch, Max

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

929

Bruce—Bruch

930

Bruce [brös], skotsk adelsätt, sedermera
ko-nungasläkt, som inkom i England med Vilhelm
Erövraren och senare fick sin hemort i
Skottland. Medl. av denna ätt uppträdde sedan 1286
som skotska tronpretendenter, då ätten räknade
släktskap med det gamla skotska konungahuset.
Robert B. undanträngdes 1292 av John Baliol,
vilken stöddes av England, men sonsonen, R
o-b e r t B. d. y., kröntes 1306 till konung. Även
en son till honom, David II, var konung av
Skottland.

Bruce [brös], David, engelsk militärläkare
(1855—1931), 1914—19 föreståndare för Royal
Army Medical College, inlade utomordentliga
förtjänster i fråga om studiet av tropiska
sjukdomar. Särsk. är hans namn knutet till
upptäckterna av virus och sjukdomsöver förandet vid
maltafeber el. undulantfeber, naganasjuka och
sömnsj uka.

Bruce [brös], James, skotsk
upptäcktsresande (1730—94). Han var 1763—65 engelsk konsul
i Alger, varefter han företog ett stort antal
resor i medelhavsländerna, särsk. i Syrien och
Egypten (1768), samt i Abessinien (1769—73),
där han nådde Tanasjön, Blå Nilens källsjö.
Efter återkomsten till England skildrade han sina
iakttagelser i ”Traveis to discover the source of
the Nile” (5 bd, 1790).

Bruce [brü’sa], Nils Olof, skolman,
ämbetsman (1867—1942), tjänstgjorde efter
folkskollärarexamen som lärare vid folkskola,
folkhögskola och högre folkskola; 1908—13 var han
föreståndare för högre folkskolan i Arlöv. 1913 blev
han undervisningsråd och var 1925—34 chef för
Skolöverstyrelsens folkskolavd. B. var flitigt
använd för kommittéarbete; så t. ex. var han
sakkunnig hos och led. av
folkundervisningskommit-tén 1909—14, led. av lärarlönenämnden 1912—14
och av 1924 års skolsakkunniga 1924—26. Han
var 1912—17 led. av F. K. (liberal). Inom
folk-skollärarkåren intog B. en framskjuten ställning
och var 1906—20 led. av Centralstyrelsen för
Sveriges allmänna folkskollärarförening. Han har
utgivit läroböcker för folkskolan samt skrivit ”Den
svenska folkskolan och dess uppgifter” (1935)
och ”Den svenska folkskolans historia”, 4 (1940).

Bruce [brös]. 1) Roman Vilimovitj
B., rysk general av skotsk börd (1668—1720),
gick i rysk militärtjänst 1683, blev överste 1700,
deltog i slaget vid Narva s. å., vid erövringen av
Nöteborg 1702 och Nyenskans 1703 samt var
1704—08 överkommendant i Petersburg. 1705
generalmajor deltog B. i den fruktlösa
belägringen av Viborg 1706, intog Kexholm 1710 och
belönades med generallöjtnants rang.

2) Jakob Vilimovitj B., den föreg:s
bror, rysk general (1670—1735). Han blev 1698
ingenjörofficer, inlade efter 1700 som
general-fälttygmästare stor förtjänst om ryska artilleriets
utveckling och blev 1705 generallöjtnant. B. deltog
i många strider mot svenskarna, bl. a. vid
Nöteborg 1702, Nyenskans 1703, vid erövringen av
Narva och Ivangorod 1704, Ljesna 1708, Poltava
1709 och Riga 1710 samt i Pommern och
Hol-NF III — 30

stein 1712—13. Han blev 1717 senator och
president i bergs- och manufakturkollegiet, var rysk
underhandlare på Åland 1718 och i Nystad 1721.
Han erhöll 1726 fältmarskalks rang.

Bruce [brös], Stanley Melbourne,
australisk politiker (f. 1883), Viscount Melbourne, 1947.
B. var urspr. advokat och affärsman, deltog som
officer i 1 :a världskriget och har sedan helt ägnat
sig åt politiken, där han blivit nationalistpartiets
främsta namn. Han invaldes 1917 i
förbundspar-lamentet och var 1923—29 premiär- och
utrikesminister i en koalitionsministär. B. sökte föra en
kraftig nationell framstegspolitik och tillvaratog
effektivt sitt lands intressen vid
imperiekonferen-serna i London 1923 och 1926. Han har vid flera
tillfällen representerat Australien i N. F:s
församling, sedan 1933 också i dess råd. 1932—33 var
B. australisk minister i London, där han 1933—
46 var High Commissioner för Australien.

Bruce [brös], William Blair, amerikansk
målare (1859—1906). I sina kust- och
strandbilder från Sverige och Sydfrankrike visade han
sig som en impressionist, som med fina medel
behärskade luft- och ljusverkningarna. B. är
representerad i Nationalmuseum.

Bruce [brös], William Speirs, skotsk
oceanograf, polar forskare (1867—1921) Som
läkare följde han 1892 med skotska
valfångstfartyget ”Balæna” på en expedition till de
antark-tiska farvattnen, deltog 1896—97 i
Jacksonexpeditionen till Frans Josefs land, åtföljde furst
Albert av Monaco på dennes arktiska
havsforsk-ningsfärder och fick 1902 till stånd en skotsk
ant-arktisk expedition i samverkan med de engelska,
tyska och svenska expeditioner, som anträtt
färden året förut. B:s forskningsfält låg i
Weddell-havet, och där upptäckte han i mars 1904 Coats
Land. Han företog 1906—20 sju resor till
Spetsbergen. B. var även ledare för ett på hans
initiativ upprättat oceanografiskt institut i
Edinburgh.

Bruch [bröl$:], Max, tysk tonsättare (1838—
—1920). Han blev
1867 hovkapellmästare
i Sondershausen, var
1878—80 dirigent för
Sterns sångförening i
Berlin, därefter
dirigent i Liverpool och
Breslau samt 1891—
1910 lärare i
komposition vid högskolan i
Berlin. B. har som
kompositör varit
verksam på nästan alla
områden. Han skrev i
efterromantisk stil med
starkt betonande av

det formella. 1862 komponerade han sitt
första körverk, ”Frithiof”, byggt på Tegnérs dikt,
och vann med detta sitt stora anseende, särsk.
som kompositör av stycken för soli, kör och
orkester. I samma genre gick bl. a. ”Gustav Adolf”
(1898). Av B:s instrumentala verk ha särsk. hans
tre violinkonserter blivit berömda. Han skrev

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:13:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffc/0575.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free