Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ciotat, La - Cipollin - Cippus - Cirage - Circa - Circaea - Circaëtus - Circars el. Northern Circars - Circe - Circenses, circensiska spel - Circeo, Monte - Circinus - Circuits - Circulus - Circus - Cirenaica - Cire perdue - Cirka - Cirkasser - Cirkel - Cirkelbestick - Cirkelbevis - Cirkelbåge - Cirkeldelning - Cirkelns kvadratur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
825
Cipollin—Cirkelns kvadratur
826
havet 20 km s. ö. om
Marseille; 13,000 inv. C. har
god hamn, skeppsvarv,
mekaniska verkstäder, havsbad
samt frukt- och vinhandel.
Cipollin, se Marmor.
Cippus, lat., hos romarna
en ofta med inskrift försedd
sten, som tjänade till
gränsmärke o. dyl.; även gravsten.
Cirage [sirä’$] (av fr. cire,
vax), målning, utförd gult
i gult.
Ci’rca, omkring, se Cirka.
Circae’a, se Häxört.
Circaè’tus, se Ormörn.
Circars el. Northern
C i r c a r s [nä’Öan sakä’z],
numera icke längre officiellt
bruklig beteckning för ett n.
om Koromandelkusten
beläget område, omfattande
Kist-na, Godavari, Vizagapatam
och Ganjam. C. var under tvekampen mellan
engelsmän och fransmän om herraväldet över
Indien under 1700-talet ett livligt omstritt område
men kom 1765 definitivt till England.
Ci’rce, se Kirke.
Circénses (lat., eg., ludi c.), circe’nsiska
spel, de föreställningar, som under forntiden
ägde rum på cirkus.
Circeo [tjirtfä’å], Monte C., klippudde i
Tyrrhenska havet, på mellersta Italiens v. kust.
Stiger brant till 541 m ö. h.; härlig utsikt över
Gaètabukten. Var fordom en ö, som ansågs ha
varit Kirkes hemvist.
Ci’rcinus, stjärnbild, se Stjärnor.
Circuits [sä’kits], eng., de distrikt, i vilka
England indelas i fråga om rättskipningen i
första instans. Betecknar även de rundresor, som
domare från Englands högsta domstol årl.
företaga för att avdöma mål från landsorten.
Ci’rculus, lat., cirkel. Jfr Felslut.
Cfrcus. 1) Se Cirkus. — 2) Se
Kärrhök-släktet.
Cirenai’ca [tjire-], it. namnet på Kyrenaika
(se d. o.).
Cire perdue [si’r pärdy’], fr., se å cire perdue.
Cirka (lat. circa), omkring, ungefär, vid pass,
inemot; förkortas ca. el. c:a. — Jur. Vid
leveranser innebär bestämmelsen c., att
leverantören vid varans avlämnande må med io°/o
avvika från i avtalet angiven myckenhet å godset,
där hel fartygslast avses, men eljest med 5%.
Cirka’sser, se Tjerkesser.
Cirkel. 1) En sluten, plan kurva, vars alla
punkter ligga på samma avstånd från en
gemensam punkt, c:s medelpunkt el. centrum.
Avståndet kallas c:s radie och betecknas vanl. med r.
Stundom förstår man med c. även den yta, som
begränsas av den slutna kroklinjen; den senare
benämnes då cirkelperiferi, och dess längd
ut-tryckes i formeln 2 nr. C:s yta är till
storleken uttryckt med nr2.
2) Bildl.: krets av personer, mer el. mindre
Cintra (Sintra).
sammanslutna för att idka något gemensamt
intresse, t. ex. korrespondens-, läse-, studie-c.;
stundom sällskapskrets.
Cirkelbestick, se Ritbestick.
Cirkelbevis, se Bevis.
Cirkelbåge, del av en cirkellinje.
Cirkeldelning, delning av en cirkels periferi i
ett givet antal lika stora delar.
Delningspunk-terna äro då hörnen i en reguljär månghörning,
så att uppgiften är likvärdig med konstruktionen
av reguljära månghörningar. I praktiken löses
uppgiften genom prövning med godtycklig
noggrannhet, men enl. en gammal, trol. från
Eukli-des härstammande tradition kräves en exakt
konstruktion med endast passare och linjal. En
sådan finns icke för varje antal n av
delnings-punkter, så t. ex. icke för n = 7. Tänkes
cirkelns plan som komplext talplan, så att 0
svarar mot cirkelns centrum och 1 mot en av
delningspunkterna, svara rötterna till ekvationen
z11—1 + zn—2 -J- • • • -f- z + 1 =0 mot de övriga
n—1 delningspunkterna
(cirkeldelnings-ekvationen). Nödvändiga och tillräckliga
villkoret för att det skall finnas en konstruktion
av det begärda slaget är, att denna ekvation kan
lösas enbart genom kvadratrotutdragningar. Gauss
har bestämt de värden av n, för vilka detta är
möjligt. Bland primtalen n är det sådana, för
vilka n—1 är en potens av 2; de lägsta av dem
äro 3, 5, 17, 257. Varje annat tal av det önskade
slaget är en potens av 2 el. en produkt av olika
dylika primtal och en potens av 2.
Cirkelns kvadratur (lat. quadratüra ci’rculi),
problemet att medelst passare och linjal
konstruera en kvadrat, lika stor som en given cirkel.
Enär ytan av en cirkel med radien r är nr2, så
är problemet också identiskt med uppgiften att
bestämma talet n. Problemet, som har anor långt
tillbaka i tiden har ständigt utövat en fascinerande
lockelse på såväl matematiker av facket som
amatörer. Sedan Newton och Jean Bernoulli
lyckats bevisa omöjligheten att exakt kvadrera en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
