Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Danziger Haupt - Daphne - Daphnia - Daponte, Lorenzo - Daqiqi - Dar - Darányi, Kálmán - Darbhanga - Darboux, Jean Gaston - Darbow, Erica, f. Michelsen - Darby, J. N., Darbyister - Dardanellerna - Historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
449
Daphne—Dardanellerna
450
angrepos försvarsverken, och efter ett tappert
försvar måste kommendanten, generalmajor N.
Lillieström, dagtinga.
Da’phne [-f-], växtsläkte, se Tibast.
Da’phnia [-f-], se Vattenloppor.
Daponte [-å’n-], Lorenzo, italiensk
operatextförfattare (1749—1838). Han anställdes 1784
som teaterdiktare vid hovet i Wien, där han
skrev sina två odödliga libretter till Mozarts
musik, ”Le nozze di Figaro” (1786; ”Figaros
bröllop”) och ”Don Giovanni” (1787; ”Don
Juan”). Hans tredje libretto, för Mozarts ”Cosi
fan tutte” vann föga framgång. — Litt.: E.
Wærn-Bugge, ”En hedervärd äventyrare” (1929).
Daqiqi, en av de mest betydande persiska
skalderna före Firdausi. D. levde enl. den
vanliga uppgiften vid samanidfursten Nuh bin
Mansürs (reg. 976—997) hov och påbörjade på
dennes befallning den poetiska bearbetningen av
de forniranska kungasagorna.
Dar betyder i nubiskan land, område, och
förekommer i en mängd namn på landsträckor
i Nubien och ö. Sudan; i arabiskan betyder D.
boning, t. ex. Dar e s-S a 1 a a m, ”fridens
boning”.
Darånyi [da’ränji], K å 1 m å n, ungersk
politiker (1886—1939), jordbruksminister 1934, i
okt. 1936 jämväl ministerpresident. D. sökte
inskrida mot den växande nationalradikala rörelsen
men lyckades ej bemästra de inre svårigheterna
och avgick i maj 1938.
Darbhangä, stad i n. ö. Indiska unionen, på
den bördiga slätten n. om Ganges; 69,000 inv.
Omfattande handel med jordbruksprodukter;
medicinsk högskola. Ståtliga furstepalats.
Darboux [darbo’], Jean Gaston, fransk
matematiker (1842—1917), från 1881 prof, i
högre geometri vid Sorbonne; från 1900 Franska
vet.-akad:s ständige sekreterare. Inom geometrien
gjorde han viktiga upptäckter, bl. a. av trippel
-ortogonala ytsystem. Inom analysen sysslade
han med partiella differentialekvationer. Till
funktionsteoriens utveckling har D. bidragit i
väsentlig grad. Berömt är D:s verk, ”Leqons
sur la théorie générale des surfaces” (4 bd, 1887
—96).
Darbow, E r i c a Johanne, f. M i c h e 1 s e n,
kallade sig tidigare Darbo, norsk opera- och
operettsångerska (f. 1891), elev av Ellen
Gul-branson och Mme Cahier. D., som är sopran,
debuterade 1913 i Oslo, där hon varit
engagerad vid flera teatrar. Senare har hon sjungit
på operascener i Berlin och Breslau. Hon har
flera gånger uppträtt i Stockholm, bl. a. som
Carmen och Tosca på Kungl. teatern 1933.
Darby [dä’bi], J. N., Darbyi’ster, se
Ply-mouthbröder.
Dardane’llerna, forntidens Hellesponten,
sundet mellan Marmarasjön och Egeiska havet,
skiljer Gallipolihalvön från Mindre Asiens n. v.
kust och bildar en 70 km lång och 1,3—7,5 km
bred farled i s.v.—n.ö.; 50 å 100 m djup, farbar
för de största fartyg. Av kusterna är den
NF V — is
europeiska brant och i allm. kal, den asiatiska
lägre samt rik på leende dälder och i olivlundar
inbäddade samhällen. Liksom i Bosporen går i
D. en stark ytström av nästan sött vatten mot
Medelhavet, medan på djupet en tyngre,
salt-haltigare ström flyter i motsatt riktning mot
Svarta havet. Vid sundets n. ö. ända ligger på
europeiska sidan staden Gallipoli.
Historia. Sundet har varit historiskt ryktbart,
alltsedan Xerxes slog sin båtbrygga där (480
f. Kr.). De bysantinska kejsarna och sedermera
osmanerna befäste D. för att skydda tillträdet
till Konstantinopel. Dock kunde 1807 en engelsk
flotta utan att möta motstånd framtränga genom
sundet. Turkarnas anspråk på att kunna stänga
sunden för främmande nationers örlogsfartyg på
färd till el. från Svarta havet erkändes genom en
konvention 1841 mellan Turkiet, England,
Frankrike, Preussen, Ryssland och Österrike, sedermera
biträdd av andra makter (av Sverige 1842). Enl.
Parisfreden 1856 fingo dess signatärmakter till
skydd för den internationella Donautrafiken var
för sig stationera två smärre krigsfartyg vid
Donaumynningama. På Londonkonferensen 1871
upprätthölls stängningsprincipen, dock med rätt
för sultanen att i fredstid öppna sunden för med
Turkiet vänskapliga makters krigsfartyg; i
Berlin-traktaten 1878 bekräftades 1871 års Londonavtal.
Under 1 :a världskriget sökte ententemakterna
förgäves bryta det turkiska försvaret av D. för att
få lämplig transportled till Ryssland frilagd.
Sundens försvar var i första hand förlagd till
D:s omgivningar. Även Bosporen blev föremål
för vissa ryska angrepp. Om händelseförloppet
under detta världskrig, särsk. det s. k.
Gallipoli-fälttåget, se nedan. Efter 1 :a världskriget
reviderades genom freden i Lausanne 1923
bestämmelserna om örlogsfartygs passage genom D.
Dyl. fartyg fingo passera, när Turkiet ej var
i krig, dock med viss begränsning av antalet
för en och samma makt. Under ett krig, i vilket
Turkiet deltog, fingo neutrala handels- och
örlogsfartyg passera. En internationell
kommission med säte i Istanbul övervakade genomfarten
DARDANELLERNA
och
GALLIPOLIHALVÖN
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
