Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gullbransson, Abela - Gullered - Gullesson, Håkon - Gullfoss - Gullholmen - Gullhögens bruk - Gullivers resor - Gullmarsfjorden el. Gullmarn - Gullpudra - Gullranda - Gullregn - Gullribs - Gullringen - Gullris
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
477
Gullered—Gullris
478
”Uppbyggliga sånger” (1825, flera följ. uppl.).
Åtskilligt av hennes produktion är sammanställt
i ”För hemmets stilla stunder” (utg. 1923 av C. S.
Lindblad, som skrivit en monogr. över G., ”Från
sista seklets gryning i Göteborgs stift”, 1922).
Gullered, socken i Älvsborgs län, Redvägs
härad, ö. om Ulricehamn; 44,62 km2, 321 inv.
(1951). Kuperad, högt belägen skogsbygd;
avvattnas norrut av Ätran och Tidan. 517 har åker.
En stor del av Sj ögareds kronopark ligger
inom G. Den gamla kyrkan av trä ersattes 1844
av den nuv. av sten. Av den 1554 övergivna
lilla romanska gråstenskyrkan (i Tissereds
forna sn i n. ö.), vilken började rivas omkr. 1800,
blev ruinkullen utgrävd och kvarvarande
murrester konserverade 1938. Ingår i Hössna, G:s
och Strängsereds pastorat i Skara stift,
Redvägs kontrakt; tillhör storkommunen Redväg.
Gullesson, Håkon, se Håkon Gullesson.
Gullfoss, vattenfall i Hvitå på s. v. Island,
5 km ö. om St. Gejser; det består av flera
avsatser med en samlad höjd av c:a 50 m och är
Islands ståtligaste vattenfall, flitigt besökt av
turister.
Gullholmen. 1) Socken i Göteborgs och
Bohus län, Orusts v. härad; 7,18 km2, 466 inv.
(1951). Omfattar i havsbandet utanför Orust
den långsträckta skoglösa klippön Hermanö och
kringliggande småholmar. 22 har åker.
Befolkningen är i stort sett bosatt i G. 2). Kyrkan
av trä byggdes som kapell 1799. G. ingår i
Morlanda, Käringöns, Mollösunds och G:s
pastorat i Göteborgs stift, Orusts och Tjörns
kontrakt; tillhör storkommunen Morlanda.
2) Municipalsamhälle (sedan 1886) i G. 1); 0,21
km2, 404 inv. (1951). G. omfattar holmen med
samma namn, belägen ö. om nordspetsen av
Hermanö, av vilken en del, förbunden med
holmen genom en bro, tillhör municipalsamhället,
samt ett par andra holmar. G. är ett av
Bohusläns äldsta fisklägen, med anor från medeltiden.
Fiskenäringen kulminerade kring 1 :a
världskriget, då här funnos 175 yrkes- och 38
binärings fiskare (1919), 1945 däremot endast 46,
resp. 35. I stället har G. blivit en omtyckt
badort med sommartid nästan fördubblad
befolkning. Reso har här en stor anläggning,
Gull-holmsbaden. De bortåt 200 stugorna ligga tätt
hopgyttrade. Hamnen har två
bassänger med 225 m kaj vid
3,6—2,5 m djup;
ångbåtsför-bindelser med Göteborg, Oslo
och mellanliggande platser. En
konservfabrik tillhör ab.
Sveriges förenade konservfabriker,
en salteri- och
fiskberednings-industri äges av firman Svensk
andelsfisk. Taxeringsvärde å
fastighetsskattepliktig fastighet
868,300 kr, till kommunal
inkomstskatt taxerad inkomst
833.790 kr (1950).
Gullhögens bruk i
Västergötland, se Våmb.
Gu’llivers resor, se Swift, J.
Gullmarsfjorden el. Gullmarn, fjord av
Skagerak på mellersta Bohuslänskusten,
intränger förbi Lysekil och Fiskebäckskil i n. ö.
riktning mellan halvöarna Stångenäs och Bokenäs
samt grenar sig innerst i Färlevskilen och
Salt-källefjorden; i den sistnämnda utfaller
örekils-älven; längd 30 km. Bassängen är 90—120 m
djup och avspärras vid mynningen av en endast
45 m djup tröskel. De undre vattenlagren
utgöras av oceanvatten med en salthalt av 34
pro mille. Mot ytan avtager salthalten. — Se
bild 3 å pl. vid Bohuslän.
Gullpudra, Chrysosplénium, växtsläkte av
fam. Saxifragaceae, med omkr. 40 arter. De
äro ett- el. fleråriga, mer el. mindre köttiga
örter med skaf tade, vanl. njurlika blad.
Blommorna ha enkelt, 4—5-taligt, gröngult hylle.
Frukten är en enrummig kapsel. I Sverige växer
den fleråriga, vårblommande C. alternifolium
över nästan hela landet.
Gullranda, fi.
Ku’ltaranta,
finländske presidentens sommarbostad, mitt emot
Nådendal, på ön
Luonnonmaa.
Gullregn,
Cy’ti-sus, släkte bland
bal j växterna
(un-derfam. Papiliona-tae) med något
över 40 arter,
företrädesvis i
Sydeuropa. De äro
buskar med i regel
3-fingrade blad och
gula, mera sällan
röda el. vita,
blommor i vanl.
topp-ställda och
hängande klasar. Flera
odlas som
prydnadsväxter i
trädgårdar och parker, i
Sverige t. ex. C.
laburnum, C.
ni-gricans och C.
pur-pureus.
Gullribs, se
Ri-bes.
Gullringen,
samhälle i Södra Vi sn
i Småland.
Gullris,
Solidägo, örtsläkte av
fam. k o r g b 1 o
m-m i g a, med omkr.
80 arter, de allra
flesta
nordamerikanska. Blomkorgarna äro i regel
små och äro
samlade i klasar i
stjälkens och grenarnas
Gullregn. Foto A. Fors.
Gullris. Foto A. Fors.
Gullpudra.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
