Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mariakult, Mariadyrkan - Maria-Laach - Maria Magdalena - Maria Magdalena (församling) - Mariamne - Marianer el. Fratres gaudentes - Marianerna el. Ladronerna - Marianne - Mariannelund - Mariánské Lázně - Maria Stuart - Maria Teresia - Maria Teresia-thaler (levantinerthaler) - Maria Theresiopel - Mariaviter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
557
Maria-Laach—Mariaviter
558
Maria Magdalena kyrka i Stockholm.
(1909); V. C. Habicht, ”Maria” (1926), dessa
båda idé- och konsthistoriska studier; S. Beissel,
”Geschichte der Verehrung Marias in
Deutsch-land während des Mittelalters” (1909).
Maria-Laach [-lä’1^], benediktinkloster och
kyrka vid s. v. stranden av Laachersjön i
Eifel-området, v. om Andernach; klostret grundades
1093. Kyrkan, invigd 1156, har typisk romansk
prägel i rik utbildning med 5 torn samt
kringbyggd förgård (se bild 5 vid Byggnadskonst).
Från klostret har sedan 1871 utgivits den
inflytelserika tidskriften Stimmen ans Maria-Laach
(fr. 1914/1915 med titel Stimmen der Zeit).
Maria Magdalena, se Maria.
Maria Magdalena, församling i Stockholm på
Södermalm, vanl. kallad Maria; 20,343 inv.
(1952). Omfattade till 1654, då Katarina
församling bildades, hela Södermalm; de v. delarna
avskildes 1925 för att bilda Högalids församling.
Kyrkan började uppföras 1588 av Johan III
men invigdes först 1634. Efter ett par årtionden
behövde den utvidgas. Då tillkommo (under N.
Tessin d. ä:s ledning) nuv. kor, 1657—59, samt
något senare nuv. tvärskepp, 1675—83 (då var
N. Tessin d. y. arbetets arkitekt). Efter en
förhärjande eldsvåda 1759 återställdes kyrkan och
togs i bruk 1763. Tornets nuv. överbyggnad blev
färdig 1825.
Maria’mne, gemål till Herodes den store.
Mariäner el. Frätres gaud e’n tes, lat.
(”glada bröder”), en andlig riddarorden, stiftad
i Bologna 1233 till skydd för allmän säkerhet;
medlemmarna voro adelsmän. Orden utdog på
1700-talet.
Mariänerna el. L a d r ö n e r n a, ögrupp i
Mikronesien i Stilla havet, n. om Karolinerna,
mellan 130 och 210 n. br. M. omfatta 15 större
öar med en areal av 1,140 km2, c:a 67,000 inv.,
därav 26,300 infödingar, de övriga huvudsaki.
japaner. Öarna, vilkas höjd växlar från omkr.
200 till 1,000 m ö. h., äro av vulkaniskt ursprung,
flera av de n. öarna ännu vulkaniskt aktiva och
därför obebodda; största ön är Guam (se d. o.).
Kokos- och arekapalmer, jams, socker m. m.
odlas. — M. upptäcktes 1521 av Magalhäes och
kallades på grund av infödingarnas (de s. k.
cha-morros) tjuvaktighet för Ladronerna
(”tjuv-öarna”). Sedan öarna 1668 erövrats av
spanjorerna, fingo de namnet M. efter Filip IV:s
änkedrottning, Maria Anna av Österrike. Efter
spansk-amerikanska kriget såldes öarna utom
Guam 1899 till Tyskland. 1914 ockuperades de
tyska besittningarna av Japan och ställdes 1920
under denna stat som mandatärmakt. Under 2:a
världskriget erövrades M. av U.S.A.
Marianne [-a’n], fr. kvinnonamn; populärt
namn på Frankrike som republik (efter ett
hemligt sällskap, ”La M.”, som stämplade mot andra
kejsardömet).
Mariannelund, köping i S. Vedbo hd i
Småland, Jönköpings län, vid Brusan och
statsbane-linjen Nässjö—Oskarshamn; 2,82 km2, 3,206 inv.
(1953). M., som utvecklats till industri- och
han-delscentrum, utbröts 1928 som egen
köpings-kommun med 1,311 inv. ur Hässleby sn. M a r
i-a n n e 1 u n d s praktiska skola, grundad
1904, omfattar gymnasium, real-, handels- och
husmodersskola; den har ej examensrätt.
Sjukhem, provinsialläkare.
Mariånské Låznè [ma’riänskè lä’znje],
tjeckiska namnet på Marienbad.
Maria Stuart [stjö’at], 1) Drottning, se Maria,
Skottland 2). — 2) Drottning, se Maria,
England 3).
Maria Teresia. 1) Drottning, se Maria,
Frankrike 3). — 2) Kejsarinna, se Maria, Österrike.
Maria Teresia-thaler (även 1 e v a n t in e
r-thaler), österrikiskt mynt med en finvikt av
23,889 g (nu med en efter silverpriset varierande
kurs) och med kejsarinnan Maria Teresias
bröstbild i änkedok på den ena och vapenbild på den
andra sidan, präglat sedan 1753 och på gr. av
sin popularitet alltsedan 1780 slaget med sistn.
årtal samt efter 1823 uteslutande med stämplar,
använda vid myntverkstaden i Günzburg i
Bur-gau (i nuv. Bayern). M. exporterades tidigt i
stora mängder för att tjänstgöra som betalning
till levantinska länder av deras exportöverskott
till Europa, vann snabbt stor popularitet både
som betalningsmedel och som kvinnosmycke samt
har intill våra dagar haft en vidsträckt
utbredning som handelsmynt i Levanten samt n. centrala
och mell. Afrika. Olika staters försök att med
av dem utgivna stora silvermynt uttränga M. ha
vunnit föga framgång. I Etiopien berövades M.
(där bl. a. kallat ber) 1938 och 1945 karaktären
av lagligt betalningsmedel. I Wien präglades ännu
1925 nära 15 mill. M. Efter det
italiensk-etiopiska krigets utbrott 1935 präglades M. t. o. m.
1946 även vid andra myntverk (i London, Bryssel
och Bombay). Efter uppehåll 1938—45 präglas
M. åter i Wien. M. har nu sitt egentliga
utbredningsområde i Aden-protektoratet och Jemen. —
Litt.: J. Hans, ”M. 1751—1951” (1951).
Maria-Theresiopel [-ziå’-], se Subotica.
Mariaviter, polsk sekt, stiftad 1893 av
klaris-sinabbedissan Marya Kozlowska. Den bildades
som kongregation bland klerus; medlemmarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
