Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Marinläkarkåren - Marinmuseum - Marinmålning, marin - Marinpolis - Marinpolitik - Marinposttjänst - Marinpredikant - Marinregementet (Marininfanteriet, Marinsoldaterna) - Marinsoldater - Marinstaben - Marint försvarsområde - Marintrumpet - Marintvills - Marinöverdirektör - Marinöverintendent - Marinöverkommissarie - Marinöverläkare - Mariologi - Marion (forntida stad) - Marion (städer) - Marionett - Mariotte, Edmé
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
573
Marinmuseum—Mariotte
574
ingång blevo ett flertal läkare anställda vid
flottan. De i land tjänstgörande benämndes nu
ami-ralitetsmedici och de sjögående expeditionsmedici.
Under 1700-talets sjötåg tjänstgjorde tillsammans
30 exp.-medici, varjämte i Karlskrona funnos
anställda upp till 3 amiralitetsmedici samtidigt,
under det att i såväl Stockholm som Göteborg
fanns 1 amiralitetsmedicus. örlogsflottans läkare
sammanfördes 1809 med arméns läkare till en
gemensam organisation, vars yngre medl.
omväxlande gjorde tjänst vid armén och på
fartygen. 1874 framkom ett förslag att uppsätta en
enbart för flottan avsedd, speciell läkarkår. Först
från ingången av 1903 blev denna tanke
förverkligad. Kåren består av 1 marinöverläkare och
chef, i:e marinläkare, marinläkare av 1 :a och
2:a graden samt marinläkarstipendiater. Härtill
kommer 1 ögonläkare, avsedd för Ostkustens
marindistrikt. Kåren betjänar hälso- och
sjukvården på fartyg och örlogsstationer ävensom på
kustart :s formationer. För att tillgodose det
ökade kravet på antal läkare i krigstid finnes en
relativt st@r reserv.
Marinmuseum i Stockholm, se Statens
sjöhistoriska museum.
Marinmålning, marin, målning, som återger
motiv från havet el. sjön.
Marinpastor, se Militär själavård.
Marinpolis, se Marinens poliskår och
Krigs-polis.
Marinpolitik, den verksamhet utåt och inåt,
som ett lands ledning bedriver för att utveckla
och skydda det egna landets sjöintresse i
händelse av krig.
Marinposttjänst, posttjänst för marinen, i
princip liknande fältposttjänst (se d. o.).
Marinpredikant, se Militär själavård.
Marinregementet (M arininfanteriet,
Marinsoldaterna), truppförband i
Karlskrona, som 1845 skapades ur det tidigare
Sjöartilleriregementet och som avsågs för
garnisons-och vakttjänst på örlogsstationen och
fästningsverken samt som landstigningstrupp på fartygen.
1871 sattes M. på indragningsstat men levde åter
upp, överflyttat till hären, i Blekinge bataljon
1886.
Marinsoldater, se Marininfanteri och
Marinregementet.
Marinstaben, marinchefens stabsorgan. M.,
som erhöll sin nuv. benämning 1908 efter
genomförd sammanslagning av kustart. med flottan till
marinen, utvecklades ur Flottans stab,
vilken 1881 växt fram ur den tidigare militära
organisationen. M:s nuv. organisation fastställdes
genom 1942 års försvarsbeslut. M. har bl. a. till
uppgift att vidtaga sådana åtgärder, som sätta
marinstridskrafterna i stånd att fylla sina
uppgifter, att uppgöra mobiliseringsplaner och planer
för sjöstridskrafternas användande i krig, att
följa personalens vid marinen utbildning,
övningar och tjänstbarhet och uppgöra förslag till
förbättringar i dessa hänseenden, att inhämta och
sammanställa underrättelser om sjökrigsväsendet i
utlandet och att utarbeta förslag till reglementen
och instruktioner. Arbetet inom m. är fördelat,
dels på 5 avd.: operations-, förbindelse-,
organisations-, personal- och utbildningsavd., dels på 2
detaljer, press- och intendentsdetaljerna. Till M.
är knuten statens isbrytardirektör. Dessutom finns
ett för marinledningen gemensamt bibi.
Marint försvarsområde, se Försvarsområde.
Marintrumpet (ty. Trum(b)scheif), ett ung.
manshögt, vanl. ensträngat stråkinstrument,
bestående av långa, kilformiga bräden och
använt i Europa under 1400—1700-talen. M.
spelades på flageolettmaner; den trumpetliknande
tonen åstadkoms genom det meddall rande stallet.
Marintvills, blått bomullstyg; användes till
överdragskläder.
Marinöverdirektör, se Mariningenjörkåren.
Marinöver intendent, se Marinintendentur-
kåren.
Marinöverkommissarie, före 1944 chef för
marinförvaltningens civilavd.
Marinöverläkare, se Marinläkarkåren.
Mariologi el. läran om Maria, Jesu moder,
d. v. s. de av romerska kyrkan som dogmer
(trossatser, nödvändiga för saligheten) förkunnade
utsagorna om Maria.
Ma’rion, forntida stad på n. v. kusten av
Cypern, vid nuv. Polis tis Chrysochous. M. var en
av Cyperns grekiska städer, grundad omkr. 1100
f. Kr., och säte för ett av öns gamla
kungadömen. Det gamla M. förstördes 312 f. Kr. av
Ptolemaios I av Egypten, men ett par decennier
senare grundades på platsen en ny stad med
namnet A r s i n o e, som bestod in i bysantinsk
tid. M. har arkeologiskt undersökts av Svenska
Cypernexpeditionen.
Marion [mä’arian], namn på ett 30-tal städer
i U.S.A. Störst är M. i Ohio, 79 km n. om
Columbus; 34,000 inv.
Marione’tt (fr. marionette, av marion, dimin.
av Marie, liten Mariabild), leddocka, som medelst
trådar och mekanik el. den dolde
förevisarens-fingrar bringas att härma människors rörelser; i
bildlig bemärkelse karaktärssvag människa, som
viljelöst låter leda sig av andra. Marionetteatern
är mycket gammal och har förekommit hos de
flesta folk, t. ex. kineser, egypter, greker och
romare. Berömd är marionetteatern i Italien, där
den i äldre tid representerats av berömda mästare,
ss. florentinaren Burattino (omkr. 1600) och
mi-lanesaren Romannino (1700-talet). Även i
Frankrike och Tyskland funnos på 1500- och
1600-talen många ryktbara marionetteatrar. Den tyska
marionetteatern hämtade med förkärlek sina
motiv ur folklitteraturen (Fortunatus, Eulenspiegel,
Faust m. fl.). Även till Sverige kommo under
1600- och 1700-talen ej sällan marionetteatrar.
Försök att konstnärligt förnya marionetteatern
ha flerfaldiga gånger gjorts i nyare tid, bl. a. av
George Sand och hennes son Maurice. — Litt.:
M. v. Boehn, ”Puppen und Puppenspiele” (2 bd,
(1929); D. Fisher, ”Wooden stars” (1947). —
Se bild å nästa sida.
Mariotte [marjå’t], E d m é, fransk fysiker
(1620—84). Han var prior i ett kloster och blev
1666 medlem av franska vet.-akad. M. har inlagt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
