Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Muspelhem - Muspilli - Mussafia, Adolfo - Musseldjuret - Musselförgiftning - Musselkalk - Musselkräftor - Musse Pigg - Mussera - Musserande viner - Musseroner - Mussert, Anton - Musset, Alfred de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
415
Muspilli—Musset
416
dergång, domedagen. Dess språkliga förklaring
är omstridd.
Muspilli [mö’-], ty., ”förkunnelse om världens
öde”, tysk allittererande kristen dikt från
800-talet.
Mussa’fia [mo-], Adolf o, italiensk
romanist (1835—1905)- Han blev 1860 prof, i
romanska språk vid univ. i Wien. M:s rika produktion
utmärkes för exakthet och tankeskärpa. Bland
M:s arbeten må nämnas ”Zur Präsensbildung im
Romanischen” (1883), serierna ”Zur Kritik und
Interpretation romanischer Texte” och ”Studien
zu den mittelalterlichen Marienlegenden”, båda i
Wienakad:s förhandi., samt hans undersökningar
av italienska dialekter. Fullständig bibliogr. i
festskriften ”Bausteine zur romanischen
Philo-logie” (1905).
Musseldjuret, zool., se Infusionsdjur, sp. 8.
Musselförgiftning. Musseldjur, t. ex. ätliga
musslan (Mytilus edulis), kunna stundom
framkalla svår, t. o. m. dödande förgiftning, om de
levat i förorenat, stillastående vatten (t. ex. i
vissa hamnar). Giftämnet (m y t i 1 o t o x i n) är
till sin kemiska natur okänt; mest
karakteristiskt är, att det förlamar genom kurareverkan
(se Kurare).
Musselkalk, den mellersta delen av
triassy-stemet, sådant det finnes utbildat i Tyskland,
övervägande en grå marin kalksten med en
fattig fauna, som antyder grunt vatten med
jämförelsevis låg salthalt. M. nyttjas till
byggnads-sten och för tekniskt bruk.
Musselkräftor, Ostra’coda, en ordn. av
kräftdjuren, omfattande i regel omkr. millimeterstora
former, vilka utmärkas av att den otydligt
seg-menterade kroppen är omgiven
av två skal,
liknande en
musslas. De simma
med de båda
antennparen och
finnas både i
havet och i sött
vatten. Bland
de förra
märkas h a v s 1 o
p-p o r n a,
tillhöriga fam. Cy-
theridae. Sötvattensformerna uppträda både i
ytplankton och bland vattendjuren; de vanligaste
tillhöra släktena Candona och Cypris.
Musse Pigg, se Disney.
Musséra (fr. mousser), skumma, ”bornera”.
Mussèrande viner beredas därigenom, att
man i naturvinet kvarhåller kolsyra, som bildas
vid en i slutet kärl framkallad efterjäsning och
vid flaskans öppnande avgår under skummande.
Det förnämsta av hithörande viner är den äkta
franska champagnen (se Champagne), men
numera beredas även goda m. av annan druvsaft,
t. ex. musserande bourgogne, tysk sekt, it. Asti
spumante. Konstgjord mussering (inpressning av
fabriksmässigt tillverkad kolsyra) ger ej samma
smakeffekt som den naturliga. — Viner med
Musselkräftor.
Vårmusseroner (överst) och
blå-musseröner.
svag mussering kallas även ”pärlande” och
tillverkas bl. a. i Anjou och Vouvray (Frankrike).
Musseröner, arterna av det till fam.
Agarica-ceae av hymenomyceterna hörande svampsläktet
Tricholoma, som utmärkes av vitt, sällan svagt
brunaktigt sporpulver, central, köttig (ej tågig
el. broskartad),
ringlös fot, på
vilken hattens
skivor ej
nedlöpa. Bland m.
finnas utmärkta
matsvampar, ss.
den i häxringar
växande, vita (i
början
rödak-tigt skiftande)
vårmusseronen
(T. gambosum),
den blåvioletta
höst- el.
blåmus-seronen (T.
personat um och
nu-dum), den
svavelgula, brun-fjälliga riddar-musseronen (T.
equestre).
Andra arter ha
skarp och
obehaglig lukt och
smak, t. ex. den vanliga, vita rättikmusseronen
(T. album), som anses giftig.
Mussert [mo’-], Anton Adriaan, nederländsk
politiker, nazist (1894—1946), urspr. ingenjör. M.
måste 1934 ta avsked från tjänsten som
överingenjör i prov. Utrechts väg- och
vattenbyggnadsstyrelse, sedan han 1931 hade grundat det
nederländska nationalsocialistiska partiet. Han
ägnade sig därefter helt åt politiken. Efter
tyskarnas ockupation av Nederländerna 1940
försökte M. uppträda som statschef de facto men
misslyckades. Han proklamerades visserligen som
”ledare för det nederländska folket”, men verklig
maktutövare var den tyske rikskommissarien
Seyss-Inquart. M. dömdes efter kriget till döden
som landsförrädare och avrättades i maj 1946.
Musset [mysä’], Louis Charles Alfred de,
fransk författare (1810—57). Mycket beläst,
spirituell och brådmogen, spelade han med framgång
en Cherubinroll i det mondäna och litterära
umgängeslivet. Han debuterade med en
exo-tiserande diktsamling, ”Contes d’Espagne et
d’Ita-lie” (1830), starkt påverkad av Mérimées
eleganta cynism. Mera personliga tonfall röja sig
i den följ, samlingen, ”Spectacle dans un fauteuil”
(1832), som innehåller det Byronska verskåseriet
”Namouna”. 1833 följde hans av samtiden mest
beundrade poem, ”Rolla”, i sin ungdomliga
överspändhet ett av den romantiska världssmärtans
klassiska litterära dokument. Nu knöt han den
ryktbara kärleksförbindelse med den sju år äldre
George Sand, som fick sin tragikomiska
upplösning i Venedig 1834, ehuru den definitiva
brytningen ägde rum först året efter, sedan parterna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
