Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - München - München-Gladbach - Münchenkonferensen - Münchens universitet, Ludwig-Maximilians-Universität - Münchhausen, Börries von - Münchhausen, Hieronimus von
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
443
München-Gladbach—Münchhausen
444
i Riem, 8 km ö. om stadens centrum. —* Litt.:
K. Trautmann, ”Kulturbilder aus Alt-M.” (5
bd, 1914—30); G. J. Wolf, ”Das kurfürstliche
M. 1620—1800” (1930), ”Ein Jahrhundert M.,
1800—1900” (3:e uppl. 1935); K. Baedeker, ”M.”
(i95i).
München-Gladbach [my’n^an-gla’tba^:], stad
i Rhenlandet i Tyskland, 20 km v. om
Düsseldorf; 122,338 inv. (1950). Orten uppväxte vid
ett benediktinkloster från 972 och nämnes som
stad 1336. Sedan slutet av 1700-talet är M.
centrum för den västtyska textilindustrien, med
bomulls-, sammets- och sidenfabrikation, samt
därjämte järn- och stål-, trä- och
läkemedelsindustri m. fl. Staden har bl. a.
textilforsknings-inst. och textilfackskola samt är en viktig
knutpunkt för järnvägs- och flyglinjer. Under 2:a
världskrigets flygbombningar blev gamla staden
till ung. hälften raserad och klosterkyrkan S :t
Vitus (färdig 1192) eldhärjad.
Münchenkonferensen [my’nUan-1,
internationell konferens, som hölls i München 29/s 1938
rörande den tjeckoslovakiska frågan. Sedan den
tjeckoslovakiska krisen efter Chamberlains och
Hitlers möte vid Godesbergkonferensen 22/g—23/g
s. å. inträtt i sitt mest akuta skede, syntes ett
krigsutbrott omedelbart förestående. I detta läge
sökte Chamberlain påverka Hitler till en fredlig
lösning, och sedan även Mussolini intervenerat,
utfärdade Hitler inbjudan till en
fyrmaktskonfe-rens i München 29/o mellan Tyskland, Italien,
England och Frankrike, vilka alla accepterade.
Tjeckoslovakien, som enl. Chamberlains förslag
även skulle deltaga, inbjöds däremot ej. I
konferensen deltogo Chamberlain, H. Wilson,
Daladier, A. Léger, Mussolini, Ciano, Hitler,
Ribben-trop och Weizäcker samt senare N. Henderson
och W. Malkin. På kvällen undertecknades
den s. k. Münchenöverenskommelsen.
Denna gick ut på följ.: den tyska ockupationen
av sudetområdena skulle ske P10—lo/io i fem
etapper. Fyra smärre, vid M. fastställda
områden skulle besättas V10—6/io. En internationell
kommission, som kom att bestå av tyske
stats-sekr. Weizäcker samt Englands, Frankrikes,
Italiens och Tjeckoslovakiens sändebud i
Berlin, skulle fastställa en femte zon, omfattande
alla övriga områden med övervägande tysk
befolkning. Den skulle ockuperas av tyska
trupper senast lo/io. Kommissionen skulle även
fastställa folkomröstningsområden, vilka skulle
besättas av internationella styrkor, samt där
anordna referenda och draga den slutgiltiga
gränsen. Till huvudöverenskommelsen voro fogade
några tillägg. De viktigaste bestämmelserna i
dem voro, att England och Frankrike vidhöllo
ett tidigare avgivet löfte att garantera
Tjeckoslovakiens nya gränser vid oprovocerade angrepp,
att Tyskland och Italien förklarade sig beredda
att avge garanti, sedan Tjeckoslovakiens polska
och ungerska minoritetsfrågor lösts; om sistn.
frågor ej lösts inom tre månader, skulle ett nytt
fyrmaktsmöte anordnas. Dagen efter den
egentliga M. hölls en överläggning mellan
Chamberlain och Hitler. Den rörde så gott som alla
aktuella internationella problem, men några mer
betydande åsiktsdifferenser framträdde ej.
Överläggningen avslutades med att de två
statsmännen på Chamberlains förslag undertecknade en
intetsägande deklaration, vari man förklarade, att
Münchenöverenskommelsen var symbolisk för
Englands och Tysklands beslut att ej mer föra
krig med varandra samt att de två makterna
skulle överlägga i alla uppstående tvistefrågor
och söka avlägsna källor till inbördes
meningsskiljaktigheter.
Hur liten betydelse de vM M. fattade besluten
i verkligheten ägde, framgår redan därav, att
åtskilliga av dem aldrig kommo att realiseras.
Några folkomröstningsområden fastställdes icke, och
några referenda höllos ej heller. De ungerska
och polska minoritetsfrågorna kommo icke att
lösas av München-makterna samfällt utan genom
skiljedom av Tyskland och Italien. Även frågan
om internationell garanti åt Tjeckoslovakiens nya
gränser förblev olöst. I själva verket hade
Hitler ingalunda skrinlagt sina planer på att
be-mäktiga sig hela Tjeckoslovakien. Redan kort
efter M. gav han den tyska generalstaben order
att uppgöra planer för en snabb tysk ockupation
av återstoden av landet. Öppet och totalt bröt
han Münchenöverenskommelsen, då han i mars
1939 gav sina trupper order att ockupera Prag
samt proklamerade protektoratet
Böhmen-Mäh-ren. — Litt.: Viktiga dokument rörande M.,
dess förhistoria och efterspel ha publicerats i
”Documents on British foreign policy 1919—
1939”, 3 ser., 1—3 (1949—50), och ”Documents
on German foreign policy 1918—1945”, Ser. D, 2
(1949). Bland framställningarna om M.
representera den mot Chamberlain starkt kritiska H.
F. Armstrong, ”When there is no peace” (1939;
sv. övers. ”München början till slutet”, s. å.),
och W. W. Hadley, ”Munich: before and after”
(1944), som tar Chamberlain i försvar, vitt
skilda ståndpunkter. Framställningar av M. med
rent vetenskaplig syftning: S. Bolin, ”Det
ensidiga våldet” (1944) och J. Wheeler-Bennett,
”Munich, prologue to tragedy” (1948).
Münchens universitet [myrans], L u d w i
g-M a x i m i 1 i a n s-U n i v e r s i t ä t, är
Tysklands vad studentantalet beträffar största univ.
(omkr. 11,000 studenter 1951). Det grundades
1472 i Ingolstadt, förlädes 1800 till Landshut och
1826 till München. Univ. har 7 fakulteter, teol.,
jur., socialpolit., med., veter., fil. och naturv.
Univ.-byggnaden blev, liksom univ.-bibi., svårt
bombskadad under 2 :a världskriget men har nu
återuppbyggts.
Münchhausen [my’n^hauzan], Börries
von, frih., tysk skald (1874—1945). Han utgav
bl. a. ballader, samlade i ”Das Balladenbuch”
(1924), vilka visa en entusiastiskt junkersinnad
balladskald, som i sina bästa dikter äger en
sällsynt frändskap med den av honom skildrade
riddartiden.
Münchhausen [my’nl$:häuzan], H i e r o n
i-mus Karl Friedrich von, frih., tysk
anekdotberättare (1720—97). Han var i yngre år
officer, tjänade med utmärkelse mot
turkar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
