Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Målsmanskap, målsmansrätt - Målsmännens riksförbund - Målspaning - Målsryd - Målsägande - Måltidstvång (mattvång) - Målöy (Moldö) - Månad - Månadsblödning - Månadsmedium - Månadsrasande - Månadsrening - Månadsros - Månadssmultron - Månblindhet - Måncykel - Måndag - Måndistans - Måndyrkan - Måne (älv)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
497
Målsmännens riksförbund—Måne
498
har egen förvaltningsrätt (hennes självständiga
arbetsförtjänst, hennes arv efter 1920, hennes
genom äktenskapsförord förbehållna
förvalt-ningsgods m. m.). Detta mannens m. utgör i äldre
äktenskap alltjämt principiellt hinder mot
avtalande och processande makarna emellan i
ekonomiska ämnen.
Målsmännens riksförbund,
centralorganisation för Sveriges föräldraföreningar, bildad 1945
(på initiativ av den 1941 bildade Målsmännens
förening), har till ändamål ”att främja
samarbete mellan hem och skola samt att verka för
upplysning, rådgivning och reformer i frågor,
som röra undervisning och fostran av barn och
ungdom”. Förbundet vill dessutom främja
bildandet av föräldraföreningar el. andra dyl.
sammanslutningar vid landets skolor o. a. inst. för
barn och ungdom samt understödja sådana
sammanslutningar i deras verksamhet. — I okt. 1949
träffade M. och Läroverkslärarnas riksförbund
överenskommelse om en gemensam
förlik-ningsnämnd av rådgivande art och med
uppgift att ”söka bilägga tvister mellan lärare och
målsmän i syfte att bringa parterna till
ömsesidig förståelse”. — Sedan 1947 utger M. tidskr.
Barn i hem—skola—samhälle.
Målspaning, en mest i fälttävlan ingående
militär tävlingsform.
Målsryd, samhälle i Toarps sn i
Västergötland.
Målsägande, den person, mot vilken brott är
begånget el. som därav blivit förnärmad el. lidit
skada, strafflagen kap. 6 § 8. Målsäganderätt
innefattar i allm. rätt att föra talan om ansvar
för brottet; vidare har m. befogenhet att kräva
ersättning för skada, som vållats honom genom
detsamma.
Måltidstvång (m a 11 v å n g), bestämmelse enl.
rusdryckslagstiftningen, att utskänkning av
spritdrycker må äga rum endast i samband med
verklig måltid (lagad mat) till visst lägsta pris.
Målöy [-01] (Moldö), fiskläge och
industriort i Sör-Vågsöy hd, Sogn og Fjordane fylke,
v. Norge, vid Ulvesundet och Nordfjords
mynning, strax s. om Stad; 1,805 inv. (1946).
Månad, längden av månens omloppstid i
förhållande till jorden. Enär denna tid kan
definieras på olika sätt, talar man om flera slags
m. Inom astronomien (astronomisk m.) skiljer
man mellan 1) s iderisk m. el. månens
omloppstid med avseende på en stjärna; 2)
tropisk m. el. omloppstiden med avseende på
vår-dagjämningspunkten; 3) synodi sk m. el. den
tid, som förflyter från en viss fas, tills samma
fas nästa gång återkommer; 4)
anomalis-t i s k m. el. omloppstiden från ett perigeum till
ett annat; 5) d rakm ån ad el. månens
omloppstid med avseende på sina noder. Solmånad är
tolftedelen av årets längd el. omkr. 30 dagar
10 tim. 29 min. 4 sek. Den borgerliga
månadens längd växlar alltefter det
kronologiska system man lägger till grund för årets
indelning. I Sverige räknas vanl. inom
affärslivet en m. lika med 30 dagar och någon gång
lika med fyra veckor.
Månadsblödning, se Menstruation.
Månadsmedium av ett meteorologiskt
element, t. ex. lufttryck och temperatur, är det
aritmetiska medelvärdet av alla dygnmedia för
samma månad.
Månadsrasande kallas i N. T. personer, vilka
ledo av sjukdomar, som förmodligen varit
epilep-tiska och som ansågos bero på skadliga inflytelser
från månen (jfr Ps. 121:6).
Månadsrening, se Menstruation.
Månadsros, bot., se Rosor.
Månadssmultron, bot., se Smultronsläktet.
Månblindhet, veter., en av ett smittämne
framkallad, allmän ögoninf lamma tion hos häst. Vanl.
angripes regnbågshinnan och kärlhinnan. Man
trodde förr, att sjukdomen stod i samband med
månskiftena. Symptomen äro till en början
ljusskygghet, tårflöde och rodnad av bindhinnan.
Anfallet varar 4—6 veckor; till synes sker
därefter läkning, men sjukdomen uppträder åter
efter månader och år och förorsakar till slut
blindhet.
Måncykel, en av M e t o n införd kronologisk
period på 19 år, vilken grundar sig på det
förhållandet, att efter denna tid i det närmaste 235
synodiska månader ha förflutit, så att samma
månfas återkommer på ung. samma dag på året.
Måndag (fsv. mänadagher, ty. Montag, eng.
monday), den kristna veckans andra dag,
uppkallad efter månen, övers, av lat. dies Lunae,
som återfinnes i romanska språk (t. ex. fr.
lundi).
Måndistans, vinkelavståndet mellan månen och
en stjärna. Då månen överfar himlavalvet på 27
dagar, kan den sägas vara ett slags timvisare,
som i förhållande till stjärnorna markerar tiden.
Med tillhjälp av i nautiska årsböcker givna data
kan man ur en uppmätt m. uträkna den
Green-wichtid, för vilken den iakttagna m. gäller.
Ortstiden kan sedan bestämmas medelst olika
tidsbe-stämningsmetoder, och en jämförelse mellan de
bägge tiderna leder till kännedom om ortens
longitud. På grund av att beräkningarna ställa
sig besvärliga, har metoden att använda m. för
härledning av longituden icke fått någon mera
vidsträckt användning inom navigationen.
Måndyrkan, religiös kult av månen. Denna
har i äldre religionsformer spelat och spelar
alltjämt i primitiva religioner en mycket stor roll.
Särsk. hos nomadiserande folk, t. ex. de gamla
araberna, är månen huvudföremålet för kulten.
Mångudar och mångudinnor äro bl. a. Artemis,
Hera, Luna, Selene, Sin, Soma och Thot. Hos
kulturfolken kvarleva en mängd rester av
gammal m., t. ex. bruket att göra någon
vördnads-betygelse första gången man ser månskäran el.
önska sig en sak, som man då tror skola gå i
uppfyllelse. — Litt.: C. Hentze, ”Mythes et
sym-boles lunaires” (1932).
Måne, älv i Telemark fylke, ö. Norge, 32 km
lång, kommer från den reglerade sjön M ö
s-vatn (918 m ö. h.) och rinner genom
Vestfjordal, där M. bildar den 105 m höga Rjukansfoss.
Tre kraftstationer på sträckan från Mösvatn till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
