Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7. Juli 1938 - Laxens vandringar. Ett biologiskt-ekonomiskt problem, av Gunnar Alm - Lettlands näringsliv. Ulmanisregimens nationaliseringsprogram, av S. Bågstam
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LETTLAND
praktiska resultaten av forskningarna rörande
laxens vandringar. Först kan då fastslås, att
alla åtgärder, som avse att förbättra
laxbeståndet, såsom skydd under leken, laxodling etc.,
göra nytta just i den älv, där de komma till
utförande, liksom även att åtgärder i motsatt
riktning, exempelvis uppförandet av
kraftverksbyggnader, som hindra eller försvåra
vandringarna och förstöra lekplatserna, endast
skada laxbeståndet i just den älven och ej i
andra älvar. För laxfisket i havet, som
baseras på laxbestånd från ett flertal laxälvar, bli
däremot nyssnämnda åtgärder till mera allmän
nytta eller skada.
Av samma anledning kan ett alltför
intensivt laxfiske i havet inverka menligt på
laxfisket i många älvar och t. o. m. kraftigt
decimera beståndet. Fångsten av en fisk sådan som
laxen, vilken gör långa vandringar, blir
följaktligen i hög grad beroende av hur fisket utövas
inom vitt från varandra belägna områden.
Särskilt det förhållandet att laxen från
Norrlandsälvarna vanligen uppsöker sydligaste
Östersjön under början av sitt havsliv gör, att
här mångenstädes i stor mängd fångas s. k.
smålax med en vikt på endast 1 à 2 kg.
Detta är tydligen en stor misshushållning med
en så värdefull fiskart, vilken, om den ej
fångades förrän ett år senare, skulle tre—fyrdubbla
sin vikt. Flerstädes ha även införts
fiske-stadgebestämmelser, som hindra eller försvåra
fångsten av dylik smålax. Det är även att
förmoda, att med den kännedom man numera har
om laxens vandringar och uppehållsorter
dylika bestämmelser snart komma att
genomföras åtminstone för hela östersjöområdet. Detta
skulle bli till båtnad såväl för fisket i länderna
omkring södra Östersjön, sydligaste Sverige
inbegripet, som även för laxfiskarna vid norra
Sveriges och Finlands kuster och älvar.
Gunnar Alm.
LETTLANDS NÄRINGSLIV.
ULMANISREGIMENS
NATIONALISERINGS-PROGRAM.
Regeringen Ulmanis’ tillträde till makten i
maj 1934 betyder en vändpunkt i Lettlands
ekonomiska politik, som småningom lett till
genomgripande förändringar på näringslivets
alla områden.
Svårigheterna att motstå krisen och råda bot
på de i många hänseenden förtvivlade
ekonomiska förhållandena gjorde sig i högre grad
märkbara i Lettland än i äldre stater med
bättre ekonomi och mera utvecklat näringsliv.
De ekonomiska kretsarna voro splittrade efter
nationaliteter, och de olika
minoritetsgrupperna hade ett i förhållande till sin storlek
oproportionerligt stort inflytande på
näringslivet. Vidare var antalet företag inom industri
och handel i förhållande till landets
invånarantal onormalt stort med den följden, att
företagens storlek och ekonomiska styrka voro desto
mindre. Därtill kom, att den ekonomiska
politiken under den parlamentariska tiden, som
kännetecknades av stark partisplittring, var
vacklande och saknade klara och målmedvetna
linjer.
Det är klart, att med den nationella autoritära
regeringens tillträde icke endast det politiska
livet skulle få anpassa sig efter nya, av de
västerländska diktaturstaterna påverkade
ideologier utan även näringslivets olika grenar
underkastas totalitära reformer. Den ekonomiska
politikens nu bärande principer ha först efter
hand utvecklats och tagit fastare form i ett
medvetet planhushållningssträvande i syfte att
utveckla landet till en kombinerad
agrar-industristat med letterna som ledande element.
Ulmanisregeringens första åtgärder avsågo
endast att snabbare rycka upp landet och föra det
ur den ekonomiska krisen, då återhämtningen
under de föregående parlamentariska regering-
513
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
