Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8. Augusti-september 1938 - Festspelen i Salzburg, av Gösta Morén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SALZBURGFESTSPELEN
sets gård. Huvuddelen av programmen utgöres
givetvis av tysk-österrikiska eller tyska
tonsättares och dramatikers verk med Mozart som
det centrala. Således består kärnan i
operarepertoaren förutom av någon eller några
Mozartoperor av verk av Gluck, Beethoven,
Weber, Wagner och Strauss. Men man har
även gått utanför Stortysklands gränser med
framförandet av bl. a. Verdis »Falstaff». Detta
internationella drag har emellertid kommit
ännu tydligare till uttryck i orkester- och
kammarmusikkonserternas program, vari upptagits
verk av samtida utländska tonsättare.
Kyrkokonserterna ha ägnats förutom Mozart bl. a.
Bach, Händel, Haydn, Beethoven, Brahms och
Bruckner. Av dramatiska författare ha
framförts skådespel av Goethe, Schiller, von
Hof-mannsthal, Vollmoeller (»Das Mirakel»), Kleist
och Shakespeare.
Salzburgfestspelen ha under årens lopp allt
starkare stadfäst sitt världsrykte. Man har
också gjort allt härför; till spelen ha knutits
de yppersta förmågor. Bland dirigenter med
världsrykte — förutom tidigare nämnda —,
som verkat eller fortfarande verka, må i
främsta rummet ihågkommas Toscanini (1934—
37), Felix Weingartner, Wilhelm Furtwängler,
Willem Mengelberg, Clemens Krauss och Hans
Knappertsbusch, vilken senare under
innevarande års festspel synes ha varit den ledande
musikaliska kraften. Under en följd av år var
Max Reinhardt regissör för de dramatiska
föreställningarna. I raden av framstående sångare
och sångerskor, som framträtt under festspelen,
må här endast nämnas de svenska
artisterna John Forsell (»Don Juan» 1930),
Kerstin Thorborg och Set Svanholm. Men det
är inte bara detta, som bidragit till festspelens
framgång. Stadens läge är ur festspelssynpunkt
enastående, dess naturskönhet, dess utsökta
barockarkitektur, ja, hela dess air av gammal
förnäm kultur har i stor utsträckning varit
utslagsgivande.
Entrén till Festspielhaus.
än tre Mozartoperor samt dessutom tre
orkesterkonserter. Ett problem stod emellertid
ännu olöst, och det var frågan om ett verkligt
festspelshus; man närmade sig likväl mer och
mer en lösning härav, och 1926 stod allt
färdigt, även om senare utvidgningar och andra
omändringar visat sig nödvändiga. Det är
fr. o. m. sistnämnda år, som programmen fått
sin nuvarande utformning och omfattning med
skådespel, operor, orkesterkonserter,
kyrkokonserter och kammarkonserter samt
serenader på det gamla furstärkebiskopliga residen-
Scenbild ur »Tannhäuser» 1938. (I titelrollen Set
Svanholm.)
600
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
