Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2. Februari 1939 - Sjöarbetstidslagen. Nya bestämmelser från och med den 1 jan. 1939, av Arthur Molin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SJÖARBETSTIDSLAGEN
Efter en överläggning i början av 1937
mellan representanter för de nordiska
regeringarna rörande bl. a. sjöarbetstiden, varvid man
utgick från nyssnämnda konferensbeslut, fingo
»1936 års sjöarbetstids- och
bemanningssakkunniga» i uppdrag att utarbeta utkast till
svenska författningsbestämmelser i ämnet. Med
anledning av avgivna yttranden och fortsatta
nordiska meningsutbyten överarbetades
sedermera berörda utkast och framlades i
proposition (nr 223) för 1938 års riksdag.
Den av den tillämnade reformen, som
jämväl avsåg viss av arbetstidsförkortningen
oberoende ökning av bemanningen, betingade
årliga kostnadsökningen för hyror och
kosthåll beräknades i propositionen till omkring
1825 000 kr. — av Svenska redareföreningen
hade den uppskattats till nära 3 700 000 kr. —
vartill skulle komma åtskilliga andra
kostnader, som icke läto sig siffermässigt beräkna.
Lagförslagets bestämmelser ansågos i stort sett
väl motsvara konventionens, i vissa
avseenden t. o. m. beredande större förmåner än
denna, varför Sverige, om förslaget antogs och
vissa andra av konventionen påkallade
lagstiftningsåtgärder genomfördes, skulle komma
i tillfälle att ratificera konventionen.
Handelsministern fann emellertid välbetänkt, att vårt
land i avvaktan på ratificering av ett
tillräckligt antal mer betydande sjöfartsländer behöll
sin handlingsfrihet, och föreslog med hänsyn
därtill i propositionen, att Sveriges ratifikation
ej skulle träda i kraft, förrän konventionen
jämväl ratificerats av de övriga nordiska
länderna samt Nederländerna, Sovjetunionen och
Storbritannien.^
Lagförslaget antogs i oförändrat skick av
riksdagen och gav upphov åt
»sjöarbetstidslagen», som utfärdats den 30 sept. 1938 (S. F.
607) och trätt i kraft den 1 jan. 1939. Lagen
’ Ingen av dessa stater torde hittills ha ratificerat
konventionen.
följer till sin uppställning i huvudsak den förut
gällande lagen i ämnet. Av lagens innehåll må
följande mer betydelsefulla bestämmelser
återgivas.
Såsom en grundläggande bestämmelse
angi-ves lagen, i nära överensstämmelse med hittills
gällande lag, äga tillämpning på »arbete, som
å svenskt fartyg anställd person för fartygets
räkning eller eljest på grund av förmans
uppdrag ombord å fartyget eller annorstädes utför».
Från lagens tillämpning undantagas, i
övervägande likhet med tidigare lagstiftning, dels
arbete, som utföres av vissa angivna kategorier av
befattningshavare, och dels arbete av personer,
som äro anställda på vissa slag av fartyg. De
förra fallen av undantag avse, i regel under
vissa inskränkande förutsättningar,
befälhavare, förste styrmän och förste maskinister,
föreståndare för ekonomiavdelningen, läkare,
sjukvårdare, radiotelegrafister och -telefonister,
personer, som huvudsakligen äro anställda för
passagerares direkta betjänande, samt
medlemmar av redarens familj. Det senare slaget
av undantag åter avser, oftast jämväl under
dylika förutsättningar, kronan tillhöriga
fartyg-, fiske- och fångstfartyg jämte fartyg, som
nyttjas till verksamhet, vilken är omedelbart
förbunden med fiske eller fångst, isbrytar-,
räddnings- och bärgningsfartyg, lustfartyg,
skolfartyg, segelfartyg utan hjälpmaskin,
segelfartyg med hjälpmaskin, vilkas
bruttodräk-tighet understiger 100 registerton, samt andra
fartyg, vilkas nettodräktighet understiger 20
registerton. Slutligen bemyndigar lagen
konungen eller myndighet, åt vilken konungen
uppdragit beslutanderätt därutinnan, att »när
synnerliga skäl därtill äro» medgiva undantag
jämväl i övrigt från lagens tillämpning — ett
bemyndigande, som, när konventionen
eventuellt trätt i kraft för Sverige, likväl enligt
uttalande i propositionen förutsattes skola utövas
med beaktande av de förpliktelser
konventionen medför.
138
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
