Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4. April 1939 - Nya Zeelands ekonomiska utveckling, av Carl Skottsberg - Vårt äldsta bevarande officiella tryck. Det svenska manifestet mot Kristian II av år 1522, av Rudolf Bergström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PLAKATTRYCK
med resa ett minnesmärke över det första
seklet. Här ha vi landets äldsta museum.
På ort och ställe märker man nu stor oro i
lägret, oro för framtiden. Det blir inte lätt att
möta en ny depression — och någon gång
kommer den — med undergrävd ekonomisk
ställning. Oron har bl. a. tagit sig uttryck i att stora
order, som placerats i utlandet, nedskurits eller
rentav annullerats. Olycksprofeter finns det ju
alltid, och man kan ju bara hoppas, att de icke
bli sannspådda. Nya Zeeland är ju ett rikt land
med en liten befolkning, det är alltså få, som
dela förmögenheten. Det låter enkelt. Ändå är
det icke under de allra bästa auspicier landet
går att fira hundraårsminnet av sitt
införlivande med det brittiska imperiet. Men hur det
nu kommer att se ut 1940, en sak förblir
oförändrad, den hjärtliga nyzeeländska gästfriheten,
ett vackert arv från gamla tider.
Carl Skottsherg.
VÅRT ÄLDSTA BEVARADE
OFFICIELLA TRYCK.
DET SVENSKA MANIFESTET MOT
KRISTIAN II AV ÅR 1522.
När Gustav Eriksson Vasa på herremötet i
Vadstena i augusti 1521 valdes till Sveriges
riksföreståndare, innebar detta en politisk
nyorientering för det forna unionspartiets del.
Desillusionerad av Kristian II :s brutala
makt-usurpation, som slutgiltigt bekräftats genom den
bekanta arvrikesförklaringen av den 31 okt.
1520, vilken strök ett brett streck över alla
tidigare unionsfördrag, anslöt sig den svenska
rådsaristokratien definitivt till den nationella
resningen — under den mer eller mindre
outtalade förutsättningen, att Stureväldet,
bondedemokratiens diktatur, icke tilläts att återupp-
stå. Med undanträngande av de Sturetrogna
bondeelementen tog den svenska adeln
ledningen av upproret — icke utan samförstånd
med den uppåtsträvande realpolitikern Gustav
Vasa, vars långa regering icke saknar ett
betydande mått av högaristokratiskt inflytande.
Men uppror mot den lagliga överheten
brännmärktes av tidens politiska tänkande som
något oförsvarligt, från både juridiskt
statsrättslig och kristet etisk ståndpunkt. Det var
därför nödvändigt eller åtminstone högeligen
önskvärt att på något sätt rättfärdiga den
svenska resningen inför samtiden. Det är detta
syfte, som Gustav Vasas och rådets manifest
mot konung Kristian av den 29 dec. 1522 avser
att tjäna. Utfärdama ha därvid främst tagit
sikte på den för vissa medeltida och antika
statsdoktriner utmärkande tyrannläran.
Ordet tyrann, i våra dagar närmast uppfattat
som ett invektiv, hade på Gustav Vasas tid
innebörden av ett noga fixerat och ingående
definierat statsrättsligt begrepp. Man skilde
mellan två slag av tyranner. I ena fallet hade
härskaren med våld och orätt tillskansat sig
herraväldet (tyrannus ahsque titulo eller quoad
titulum), i det andra hade han visserligen på
laglig väg (arv eller val) uppnått sin ställning
men uppenbart missbrukat sin makt gentemot
undersåtarna (tyrannus quoad exercitium eller
quoad executionem). Dessa ansågos i båda
fallen berättigade, ja, imder vissa
omständigheter förpliktade, att sätta sig upp mot
tyrannen (den s. k. upprorsrätten).
För säkerhets skull framställes nu Kristian II
i det svenska manifestet som både inkräktande
usurpator och sedermera lagligen vald men
edsbrytande och orättfärdig furste, d. v. s. som
tyrann i dubbel bemärkelse, detta givetvis i
avsikt att låta försvaret för det nationella
upproret te sig desto bärkraftigare. I detta
sammanhang äro ett par detaljer av manifestets
innehåll värda att uppmärksammas. Till en
början finner man, att kättardomen av den 8
274
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
