Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5. Maj 1939 - Ginko-trädet. En gengångare från en försvunnen växtklass, av Rudolf Florin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GINKGO-TRÄDET
föremål för livlig diskussion, Men detta träd
har även en annan egenskap, varigenom det kan
göra anspråk på vårt intresse och vår respekt.
Ginkgo-trädet och dess närmaste släktingar ut-
Bild 3. Blad av det nutida ginkgo-trädet i ’A nat. storl.
Efter Florin 1936.
göra ett synnerligen märkligt, ja, nästan
enastående exempel i växtriket såväl på
strukturell konservatism som också på en vitalitet, som
varat genom millioner år. De ingingo som ett
viktigt element i skogarna särskilt på norra men
även här och där på södra halvklotet många
millioner år före människans första uppträdande
på jorden och långt före det lövträden
uppenbarade sig. Ginkgo-växternas historia
inbegriper tidrymder av för oss nära nog ofattbar
storleksordning. Under dessa tidrymder har
jordytan genomgått våldsamma förändringar.
Fördelningen av land och hav har sålunda växlat
liksom växt- och djurvärldens sammansättning,
men ginkgo-träden ha förblivit åtminstone i
stort sett oförändrade. För den som vant tanken
vid de oändliga perspektiv ett studium av
gångna geologiska perioders organiska liv
öppnar är ginkgo, som en engelsk forskare
nyligen skrivit, något mera än blott och bart ett
träd: »Det talar till oss som ett orakel, som på de
vajande bladens blyga språk skildrar dess
släktes skiftande öden, dess vandringar över jordens
yta under på varandra följande åldrar. Det ger
oss glimtar av livets väldiga fortskridande
och utformningen av den värld, vari vi leva.»
Paleobotaniken, en gren av den botaniska
vetenskapen, utforskar de växtformer, som
tillhöra gångna skeden i jordens historia och som
i växlande bevaringstillstånd ännu finnas
bevarade i de geologiska avlagringarna. Dess
utgångspunkt är den nutida växtvärlden, d. v. s.
det senaste ledet i en lång utvecklingskedja,
som räckt i hundratals millioner år. Denna
vetenskapsgren har på senare tid genomgått en
rik utveckling och förmår numera intränga vida
djupare i de utdöda växternas mysterier än det
tidigare över huvud ansetts vara möjligt.
Följden härav har blivit, att vi i många fall redan
fått och i andra ha utsikt att erhålla en starkt
vidgad kännedom såväl om förut okända, helt
utdöda växtgrupper som också om de utdöda
representanterna för ännu kvarlevande släkten,
familjer och klasser. Ginkgo-växterna lämna
ett av de klassiska exemplen på paleobotanikens
betydelse för utforskandet av utvecklingen och
släktskapsförhållandena inom växtvärlden.
Från svunna perioder i jordens historia känna
vi en hel rad av växtformer, som tillhöra
ginkgo-släktet. Under äldre kvartär växte
typisk ginkgo i östra Sibirien, och ännu i pliocen
tid eller under tertiärtidens sista skede för ett
tiotal millioner år sedan levde släktet ännu kvar
på flera ställen i Europa, bl. a. i Main- och
Rhonedalarna, där rester av detsamma
anträffats tillsammans med andra i nutiden
östasiatiska trädslag. Från såväl mellersta som äldre
tertiär känner man åtskilliga förekomster av
ginkgo från arktiska och tempererade trakter,
varav framgår, att släktet då ännu var vida
utbrett över jorden, särskilt på norra halvklotet.
Det var sålunda representerat i skogarna på
Nordamerikas västkust upp till Alaska och i
det arktiska Kanada, vidare på Grönland, Spets-
322
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
