- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks månadskrönika / Andra årgången. 1939 /
344

(1938-1939) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5. Maj 1939 - Våra större rovdjur. Skola björnen och vargen utrotas? av Einar Lönnberg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ROVDJUR

der kontroll av sakkunniga personer. Ett gott
bevis på den ringa skada, som björnen under
normala fall gör, ligger i det faktum, att i den
trakt, där för närvarande den rikaste
björnstammen finnes i nutiden, det ej under decennier
talats om skadegörelse av björn.

Vargen (Canis lupus) har i motsats till
björnen i alla tider varit hatad såsom ett svårt
och även för människan farligt rovdjur. Detta

bevisas även av de
bestämmelser, som
finnas i våra äldsta
landskapslagar från tidig
medeltid. Där
påbjudas nämligen
hållandet av varggård och
vargnät samt
skyldighet att deltaga i
vargskall, när sådant skulle
anställas. Samma
påbud återfinnes även i
långt senare tiders
j aktlagar Tydligt är
sålunda, att vargen
under vissa tider varit
en verklig landsplåga.
Förekomsten av varg
har dock tydligen varit
mycket växlande och periodisk, och under vissa
tider har den varit spridd över hela landet men
under andra uppträtt ganska sparsamt eller blott
lokalt. Den rikliga förekomst av rådjur, som
omtalas bl. a. från Småland och Östergötland
under Gustav I:s och Karl IX;s tid, kan t. ex.
ej vara förenlig med talrik förekomst av vargar
i samma trakter. Omkring 1720 säges vargen
åter ha ökat, men den torde ha uppträtt mer
eller mindre lokalt, ty Linné omtalar t. ex., att
det fanns en stam av rådjur i södra Dalarna,

Varg.

som han framhöll borde skyddas för att kunna
sprida sig vidare. Vid den tiden kan alltså ej ha
funnits varg där. Utom med de nämnda gamla
metoderna fångades varg på 1700-talet i grop,
och man började även flerstädes använda gift
(troligen arsenik, först mycket senare
stryk-nin). Ett synnerligen verksamt sätt, som
omtalas redan från 1500-talet och troligen är än
äldre, var att uppsöka lyan och borttaga
ungarna, varvid ofta varghonan kimde skjutas.

I början av 1800-talet var vargen
synnerligen talrik över nästan hela landet. Under
åren 1827—39 dödades ej mindre än omkring
6 790 vargar i vårt land från Kristianstads (82)
till Norrbottens län (457 Efter den tiden
följer en period med mycket ofullständig
statistik, men under tioårsperioden 1850—59
utgjorde totalfångsten omkring 1900 vargar för
hela landet, och av dessa svarar Norrbottens
län ensamt för 434, under det att endast några
få erhöllos i de tre sydligaste länen och 1 i
Stockholms län. Men i Östergötland, de båda
västgötalänen samt Kronobergs län steg
antalet till över 100, i det sistnämnda t. o. m. till
180. Örebro län och Södermanland synas
däremot ha varit vargfria. Det följande årtiondet,
1860-talet, visar sig vara det för vargstammen
i Sverige kritiska. Visserligen uppgår siffran
för i hela landet dödade vargar till 909 och bör
troligen ha varit omkring ett 50-tal högre på
grund av vissa brister i statistiken, men i flera
län var det de sista resterna, som nu utrotades.
Såsom exempel härpå kan nämnas, att i Dalarna
på 1860-talet dödades 128 vargar men på
1870-talet blott 1. Under 1870-talet var det
praktiskt taget blott de tre nordligaste länen, som
kunde uppvisa en verklig vargstam, av vilken
391 dödades, under det att för hela det övriga
landet knappt ett tjog sammanlagt kunde
redovisas, mestadels i enstaka exemplar. Under

1 Så sent som 1863 hölls ett, visserligen resultatlöst,
vargskall i Östergötland, till vilket ej mindre än 700
man uppbådats.

’ Är 1829 dödades en varg på Djurgården i
Stockholm och en annan år 1831 i Västerhaninge, vilka
båda firmas i Riksmuseum.

344

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:18:20 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfm/1939/0370.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free