- Project Runeberg -  De bildande konsternas historia under 19:de århundradet /
426

(1900) [MARC] Author: Georg Nordensvan
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

NITTONDE ÅRHUNDRADETS KONST.

mästare utvecklat det. I slutet af 1860-talet är han genombrottsmannen, som
hemma väcker split och motstånd med sina solnedgångsstämningar, månsken,
skymningar, omsorgsfullt studerade i Fontainebleaumännens anda, med
smältande melodisk färgskala målade med bred pensel och raffinerad elegans i
behandlingen. Ett nytt element, färgharmonien, den koloristiska
naturiakttagelsen, fördes härmed in i den nordiska konsten, i hvilken — om man
frånser Höckert — färgen knapt spelat annan roll än såsom kolorerande teckningen.

I Danmark hade Karl
Block (f. 1834, d. 1890),
med sina från Rom
hemsända bilder i medlet af
1860-talet blifvit ett
pånyttfödelsens tecken för
det stora måleriet.

Hans »Prometeus»,
»Simson i fångelset» och
därefter »Kristian II på
Sonder-burgs slott» visade mera
realism och kraft och äfven en
rikare målerisk behandling,
än hvad man fann hos de
äldre målarne, då de
undantagsvis vågade sig på figurer
i kroppsstorlek — som
Marstrand i Besöket, fru
Baumann Jerichau i den sårade
soldaten på sjukbädden med
den föreläsande flickan som
sällskap. För oss synes Blocks
färg svag och
temperaments-tom, hans etsningar bättre än
hans målningar ocli hans små
dukar mer lyckade än de
stora. Det är fråga, om han
ej var mest sig själf i de små
humoristiska
karaktärsbilder, där han med godt lynne
och spetsig satir framställer
en typ — den romerska barberaren, munken, som med andakt plockar fågel, lakejen, som öppnar
dörren för en förnäm mops.

Till Sverige fördes omkring 1870 den historiska karaktärsbilden med
Georg von Rosens etsningar och hans målning »Erik XIV». Münchenskolan
gör sig gällande såväl hos svenskar som hos norrmän — i Eilif Petersens och
Vergelands i mustigt brunt hållna historietaflor, i Heyerdahls »Adam och Eva»,
Kronbergs Jaktnymf, Lutspelerska, Våren, Hellqvists »Peder Sunnanväders
intåg», »Visby brandskattande» m. II.

Kronberg slopade under studieåren i Bom den mustiga münchenfärg, som efter Jaktnymfen och
Våren kommit honom att kallas en ny Makart, och öfvergick sedermera till en mera dekorativ
stil (plafonderna i Stockholms slott). Georg von Hosen var i sina historiemålningar »Erik XIV i

EDV. BERGH : UNDER BJÖRKARNA. Oljemålning.

426

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:37:19 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ngbildande/0462.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free