Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kyssa Marias fot. Hon sträckte händerna, armarna,
skuld-luni emot henne med en stor rörelse, som om hon
ville säga: »Tag mig! J?räls mig!» och så låg hon orörlig
ett ögonblick.
Annu lyste synen öfver henne, men ~rae3 otb
bleknade den, fick en blyaktig, kall färg och släcktes
därpå plötsligt, som man släcker en flamma. — Det var
mörkt i kyrkan, och kvinnan reste sig hastigt, drog
slöjan omkring sig och försvann i en af sidogångarna.
Låt protestanterna tala aldrig så mycket om
bilder-dyrkan och hedendom hos katolikerna, låt dem kalla det
barnslighet och öfvertro, att de kunna få tröst genom
att knäfalla inför en staty!
I detta ögonblick förstod jag alltsammans! — Det
är icke endast genom ett föredrag ens själ sättes i rörelse,
det finns syner, som kunna röra och upplyfta helt
annorlunda än mänskliga ord.
I ett af de grekiska skådespelen säger nattväktaren
om Allmakten: »Jag kallar dig Zevs, om detta namn
behagar dig.»
Katolikerna kalla den himmelska trösten för Maria.
IV.
Det var på Turins stora, präktiga bangård. Tåget
stod färdigt att gå söder ut, och många människor voro
församlade i väntsalen och på perrongen.
Där funnos resande från alla världens länder, som
reste för att se sig omkring och roa sig, där funnos
landets egna barn, som skulle söder ut i olika
angelägenheter, och där fanns fattigt folk, som skulle flytta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
