- Project Runeberg -  Dikt och verklighet / Samling 1 /
68

(1890) [MARC] Author: Helena Nyblom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

stor skillnad på dessa två saker. Japaneserna,
orientalerna, af h vilka vi moderna ha lärt så mycket, ja, de
ha också smak. De gripa också i naturen, men de gripa
med instinkt för hvad som kan samlas i ett sådant litet
stackars ting som en målning.

De göra sin entré i naturen med värdighet och
behag; — vi falla hufvudstupa in genom dörren.

Men dessa folk hafva den stora fördelen framför oss,
att de ännu äro, hvad de gamle voro — naiva. Vi vilja
vara naiva och gå och skela så oskyldigt på naturen, så
att det, vi återgifva, blir alldeles orimligt sökt.

Jag kommer ihåg en stor balettmästares älskvärda
uppmaning till en liten, ovanligt stupid statist, som stod
och var dum: »Se klok ut, lille Moltke!» — Det är icke
så lätt för den, som himmeln har nekat förstånd, och det
är kanske ännu omöjligare för oss, reflekterande människor,
att åter se naivt. Låt oss se med våra ögon så, som vi
ha dem, och hvarken affektera, att vi se
gråvädersbelys-ningar och aflöfvade träd, eller att vi i det hela taget
se på något bestämdt, modernt sätt. Man ser icke en
gång alla dagar på samma sätt, och jag tror, hvad mig
beträffar, mest på den målare, som målar sina taflor på
olika sätt. — Naturen är så oändlig och kan icke fångas
i ett nät, icke ens om det är gjordt i Paris.

Den där unge mannen har så mycken talang. Han
ser fargerna så fint, tecknar ofta så vackert, men han
vill vara något annat, än han är. Han vill vara så
sär-skild, så originel, så där något »noch nie dagewesenes.»

— Ja, se klok ut, lille Moltke, om du kan! —

Där kommer den lille baronen kilande genom rummen,
med sin chapeau-claque under armen, sin bandstump i
knapphålet och de blankaste balskor, man kan tänka sig. —
Han är en ung man, knappt tjugufem år, med ett
mar-keradt, karakteristiskt ansikte, stor haka, krokig näsa,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:38:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nhdov/1/0070.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free