- Project Runeberg -  Dikt och verklighet / Samling 1 /
88

(1890) [MARC] Author: Helena Nyblom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

tangenterna voro stumma. När hon satt och spelade och
sjöng i tornrummet, som var hennes arbetsrum, stod han
ibland stilla utanför dörren och lyssnade. Men efter en
stund skakade han på hufvudet och gick sin väg. Om
det än gällt hans heder, skulle han icke kunnat skilja
två melodier från hvarandra.

Däremot meddelade han henne med glädje och
stolthet allt, som han ansåg henne kunna tillägna sig af hans
eget stora kunskapsförråd. Hon satt då midt emot honom,
med ögonen så lefvande, som om de velat sluka allt hvad
han sade, på en gång, och så föll hon in med frågor, som
visade, huru klart hon tänkte och kombinerade. Ibland
frågade hon om så mycket, att han drog på munnen, slog
till henne på handen och sade: »En narr kan fråga mer»,
än tio visa kunna besvara», — och som man vet, hade
han rätt.

De vintrar, Eiksens ständer voro samlade, tillbragte
fru Viveka med sin man i Stockholm, och efter hand
gjorde hon åtskilliga bekantskaper både bland sådana
personer, som det tillkom hennes man i egenskap af
riksdagsman och efter hans ställning och rang att umgå» med,
och äfven i andra kretsar, som hon valde efter sin egen
sympati.

Det kom således ofta ett ganska talrikt och blandadt
sällskap af gäster till Sörsta om sommaren, där man njöt
den största gästfrihet. På grund af de högst olika
personer, som alla voro lika välkomna där, kallades Sörsta
af de förnäma familjerna på granngårdarna för
»Republiken», men man såg dock icke utan en hemlig afund,
huru det där fördes ett innehållsrikt och omväxlande
sällskapslif, medan man själf satt och gäspade i sina
exklusiva, förnäma kretsar.

Vid sådana tillfällen, då Sörsta var fullt af
sommargäster, visade slottsherren sig icke mer än eljest. För

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 21 19:05:19 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nhdov/1/0090.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free