- Project Runeberg -  Dikt och verklighet / Samling 2 /
100

(1890) [MARC] Author: Helena Nyblom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

skingrat hennes misstankar något, att jag kunde tala
hennes språk.

»Sitt ner», sade hon och satte fram en af halmstolarna,
men hon fann genast af min blick, som såg längtansfullt
mot terrassen, att jag hellre ville sitta där.

»Kanske hellre här ute», sade hon och flyttade stolen
dit ut. »Ja, här är skugga af löfvet, och dessutom
skuggar berget för oss.»

Jag satte mig med en suck af tillfredsställelse. Det
kändes skönt att ändtligen få hvila sig och till på köpet
i denna svala skugga och med en sådan utsikt.

Genom vinlöfvet såg man öfver vägen
bergssluttningarna, hvarifrån vi hade kommit, och öfver den lilla
trädgården bakom huset lyfte sig den skogklädda
sluttningen af ett närliggande berg, som kastade sina skuggor
öfver oss.

»Hvad ni bor förtjusande här, signora», sade jag.

»Det är säkert», svarade hon och nickade, »men jag
är ingen signora», tilläde hon. »Jag heter Fortunata.»

»Det var ett lyckligt namn!»

Hon ryckte på axlarna.

»Inte alla människors öde liknar deras namn», sade hon.

Hon gick in i rummet och hämtade ett litet bord,
som hon ställde framför mig, lade en grof duk därpå och
satte fram vin och vatten, ett stort stycke bröd och
litet ost. Därpå räckte hon en korg till Giovanni

och sade:

»Opp, opp i trädet och plocka körsbär åt signoran!

— Tag de vackraste!»

Giovanni hade stått bredvid och sett tyst på oss.
Han tycktes vara stolt öfver att vara en äldre bekant till
mig än modern var och stod och iakttog verkan af
presentationen. Så snart han fick korgen, sprang han som
en katt nedför trappan från terrassen och kröp upp i ett

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jan 9 14:26:13 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nhdov/2/0102.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free