- Project Runeberg -  Dikt och verklighet / Samling 2 /
157

(1890) [MARC] Author: Helena Nyblom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Men midt i detta mörker tränga solstrålarna med en
kraft och ett jubel, som kärleken, när den tränger ned i
ett dunkelt människohjärta. Gräset får en glans, som om
det tändts af solstrålarna, och de gula blommorna gnistra
som ljusfläckar. Denna motsats och samklang af det
djupaste mörker och det mest intensiva ljus har jag
aldrig sett så starkt som i granskogarna. Det fyller mig
med en egendomligt rik, tillfredsställd glädje, som ett
fullt ackord, hvari ingen ton fattas. — Det är kanske
också en af lifvets högsta fröjder, den, att sitta i skuggan
och se solen; att gå i solen och veta, att skuggan är
nära!....

# #•

*



Hettan har en tid varit tryckande. Det är, som om
den samlade sig tätare och tätare nere i dalbottnen.
Dagar och nätter gå utan en droppe regn.

Öfver de aflägsna bergen antar himmeln en tjock,
gråblå färg, hvari stora hvita och lilasfärgade moln torna
sig utan bestämda konturer. Öfverallt hvilar en underlig,
ängslig stillhet. Naturen grubblar på något, som den
icke kan få förklaring på. Det ligger tungt på dess hjärta.

Så har det varit länge. Om natten kan jag icke
sofva; jag vaknar som i ångest öfver någon snart
förestående olycka, — men hvilken olycka skulle kunna
drabba mig? — Jag har ingenting att förlora.

Om morgonen vaknar jag utan att känna mig
veder-‘ kvickt. Skogen är varm och dunkel. Himmeln sänder
icke den minsta fläkt, och fåglarna tiga.

Naturen väntar också på något förfärligt!....

I dag kom befrielsen, — det var åskan!

Luften hade nått höjdpunkten af värme. Himmeln
mörknade mer och mer, och den långa rad af skyar, som

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:38:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nhdov/2/0159.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free