Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
de hade aett och hört från det ögonblick de tittade
fram ur jorden.
De döda fjärilarna blefvo Åter lefvande»
hvi-skade.sakta och fladdrade i de vackraste danser öfver
Violan tas hufvud. Ja» själfva stenarna mumlade sakta
\
bedröfvade ord» som Penserosa kunde förstå och
förklara.
Allt i naturen blef så nytt och underbart.
Jorden blef så rik, floden blef så djup och
hemlighetsfull och himlen så hög och gränslös.
Violanta kunde aldrig tröttna på att sitta vid
sin härskarinnas fotter och lyssna till de
visdomsord, som utgingo från hennes mun. Till och med
när hon icke talade, utan endast låg utsträckt på sin
bädd och tyst såg upp i löfvet öfver sitt hufvud,
voro hennes ögon så fulla af tankar, att Violanta
ej kunde låta bli att lyssnande betrakta henne.
Det blef så* som Penserosa hade sagt: ju längre
Violanta lefde där, dess mera tyckte hon om att
vara där.
Det var ju endast så litet hon kunde bära hem
till sin härskarinna, och nu ville hon höra henne
tala om allt, allt. Hon ville lära känna naturens
alla hemligheter, och därtill räckte ju icke ett helt
människolif.
Så gick sommaren som en enda solskensdag.
Rosorna började att vissna, löfvet att glesna,
och solen försvann tidigare bakom skogarna, men
alltjämt låg Violantas härskarinna oitörd i lä på
sin hvilobädd, och Violenta hämtade glödande blom-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
