Ninives och Babylons kilskrifter / 19 (1875) Author: Esaias Tegnér Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ninives och Babylons kilskrifter

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Stafvelserna man och nis uttryckas här med samma tecken.
Om vi ej från annat håll kände ordets uttal, skulle vi aldrig
förmått att med visshet utfinna det ur skriften. Men texterna
själfva gifva oss på andra ställen detta uttal tydligen tillkänna,
då de skrifva

A — kha — ma — an - ni — is — si — ’

På samma sätt uttrycker tecknet [>^<] stafvelsen sat i
Artaksatsu, men stafvelsen lat i Diglat, det assyriska namnet på
floden Tigris. Det finnes i det förra ordet ersatt af sa-at, i det
senare af la-at. Och denna skriftecknens flertydighet är inom
det assyriska alfabetet ej undantag utan snarare regel.

Hur sällsamt än dylikt kan förekomma oss, må vi dock
ej tro, att assyrierna i detta fall stå ensamma. Mången
handstil, som vi utan svårighet läsa, är dock rik på »polyfoner,»
hvilkas värde endast genom sammanhanget, men genom detta
helt lätt, blir oss tydligt. Och då nutidens perser stundom
skrifva sina bref ej blott ovokaliserade, utan därtill med
bortlemnande af de punkter, som utgöra hela skillnaden mellan
många konsonanter, så är denna hvardagsskrift (»schikesteh»)
ej mindre Proteus-artad än de forna assyriernas, men kan
det oaktadt förstås af en hvar, som tillräckligt känner språket.
Pehlvi-alfabetet, hvilket hos perserna närmast efterträdde
kilskriften, egde ock flera polyfona bokstäfver. Själfva vårt
talade språk rör sig ju med en myckenhet af flertydiga tecken,
utan att vi röna någon olägenhet däraf. Hur många betydelser
har ej t. ex. i svenskan ordet led!

Redan de älsta undersökningarna af den assyriska skriften
hade gifvit vid handen, att den delvis torde vara, såsom
kinesernas, ideografisk. Det persiska khsâjathija konung
motsvaras i den assyriska öfversättningen af det ensamma tecknet

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>