Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ninives och Babylons kilskrifter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
inskrifter så ofta erbjuda parallell-texter, d. v. s. gifva oss samma text
i flera exemplar, hvilka till innehållet, men ej alltid till
skriftecken äro identiska. Hvad den ena uttrycker genom ett
ideogram, skrifver den andra ej sällan fonetiskt, där den ena
har ett mångtydigt tecken, ersätter den andra det ofta med ett
enklare och bestämdare, och blir på detta sätt helt omedvetet
en kommentar.
Det är ej svårt att förstå, att de europeiska
kilskrift-uttolkarnes berättelser om hvad de iakttagit och utrönt, länge måste
upptagas med afgjord misstro. Om det nu också verkligen
vore rimligt att något folk kunnat betjäna sig af en så
obekväm och krånglig skrift, vore det ej åtminstone alldeles
otänkbart — frågade man — att vi på egen hand skulle hafva
kunnat finna oss till rätta därmed, och detta utan att förut
känna det begagnade språket? Fast mer borde man väl
misstänka, att alla dessa upptäkter hvilade på ett eller annat kolossalt
misstag, sådana som lärdomens historia har många att omtala.
Läste icke för 40 år sedan Finn Magnusen och andra efter
honom regelbundna, allitererade isländska verser om Harald
Hildetand på Runamo-hällen, där Berzelius, Nilsson och Worsaae
sedermera endast funnit naturliga springor i stenen? Och skref
ej Athanasius Kircher, en af 1600-talets berömdaste
vetenskapsmän, åtskilliga folioband om tydningen af de egyptiska
hieroglyferna, utan att han ens tillfälligtvis lyckats tyda en
enda af dem riktigt? Har icke Etruriens språk af olika
författare, alltid »med glänsande framgång», blifvit uttolkadt än
som hebreiska, än som keltiska, än som ett turaniskt mål, till
dess Corssen nu omsider ådagalagt, att det är italiskt och nära
slägt med latinet? Och vi behöfva ej gå utanför
kilskrift-tydningens eget område för att finna, hur illa bestäldt det stundom
kan vara med de lärdes upptäkter. Lichtenstein läste år 1800
kilskriften baklänges (från höger till vänster) och fann däri
bibelns kaldeiska språk, Luzatto och Hitzig hafva tydt de
assyriska texterna såsom sanskrit, Gobineau såsom arabiska.
Om vi närmare se till, är ju i grunden hela vårt system bygdt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
