Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ninives och Babylons kilskrifter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
senare, detta språk ses användt. Men häraf kunna inga
slutsatser dragas, ty liksom latinet i Europa, sanskrit i Indien, synes
Ackads språk hafva ur sin graf ännu länge herskat öfver sina
besegrare. Det gick liksom de båda nämnda språken i
religionens tjänst och blef som de kanoniseradt. De senare assyrierna
ansågo det som heligt; om en trollformel skulle vara rätt
kraftig, borde den skrifvas med ackadisk text, om en
besvärjare ville vara fullt säker att binda de onda makternas
inflytelser, borde han mana dem med ord af det längesedan utdöda
språket. Vi skola senare återkomma till denna assyriernas
magiska litteratur.
Mesopotamiens folk hade rätt att med from vördnad se
upp till den främmande tungan: den hade varit deras bildnings
egentliga modersmål. Af de »turaniska» kaldéerna hade
assyrierna lärt grundelementen till sina vetenskaper och konster, af
dem hade de framför alt lärt skriftens konst.
[1]
Fornkaldéernas skrift var i ännu högre grad än deras
lärjungars af ideografisk natur; den betecknade ej ljudet utan saken.
Men när assyrierna upptogo den, gjorde de sig skyldiga till ett
missgrepp, som svårt hämnade sig och som blef den förnämsta
orsaken till deras skrifts många lyten. De uppfattade tecknen
både som uttryck för ljudet och som uttryck för saken.
Tydligare framstäldt i ett exempel. Ordet fader, som hos
ackadierna hette at, skrefs af dem [==|]. Assyrierna upptogo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
