Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ninives och Babylons kilskrifter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
på hvilka de assyriska embetsmännen skrifvit ett och annat
arameiskt ord. Vi hafva funnit signet-rullar, på hvilka
personer med rent assyriska namn hafva låtit rista dessa i
arameiska bokstäfver. I Sanheribs palats har Layard påträffat
assyriska vigter gjutna i form af lejon, hvilka utom den i
kiltecken affattade justeringsinskriften (»2 kungliga minor» o. d.)
bära en arameisk öfversättning däraf. Det senare språket
innehade altså ett slags officiell ställning, och det i landets själfva
hufvudstad. Då det i bibeln (2 konungab. 18 kap.) omtalas,
huru under konung Hiskias tid Sanheribs sändebud kommo
utanför Jerusalem med uppfordran till staden att gifva sig, läsa
vi, att de judiska underhandlarne bådo »Rabsake» — icke ett
namn utan en hög embetstitel, i assyriskan rab-sak — hvilken
från assyrisk sida förde ordet, att »för folkets öron, som på
muren stå», icke tala hebreiska utan arameiska. Det förefaller
här, som om man kunde taga för gifvet, att en bildad assyrier
borde tala detta språk, liksom dessa bildade judar också själfve
voro därmed förtrogne.
»Det folket af djupt mål, dem man icke förstå kan,
»och af outtydlig tunga, den man icke begripa kan» (Es. 33: 19)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
