- Project Runeberg -  Ninives och Babylons kilskrifter /
124

(1875) [MARC] Author: Esaias Tegnér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ninives och Babylons kilskrifter

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Endast knapphändigt hafva vi kunnat omtala
forn-mesopotamiernas vetenskap; om deras poesi, som nu börjat yppa
sig för oss, kunna vi ej häller säga många ord. Vi hänvisa
till de profbitar, som ofvan blifvit lemnade, och tillägga blott
följande lilla klagosång, hvilken blifvit bearbetad och öfversatt
först af Talbot, sedan af Schrader:

Herre, mina missgärningar äro många,
        stora äro mina synder.
Herren i sitt hjärtas vrede
        gjorde mig till smälek.
Min gud i sitt hjärtas stränghet
        lade mig en börda uppå.
Istar öfverväldigade mig
        och ängslade mig med plåga.
Jag sjönk neder
        och ingen tog min hand.
Jag ropade öfverljudt,
        ingen hörde mig.


Säkert undgår ingen att i denna sång förnimma en fläkt
af samma ande, som inspirerat gamla testamentets skalder.
Samma synd-förkrossade hjärta, som talar i en davidisk botpsalm,
talar också här och söker sin tillflykt hos — vi ville säga —
en och samma gud. Äfven i själfva uttrycket är likheten stor,
och blir ännu mer påfallande, om man läser sången i sin
assyriska urtext, där ord och ordstammar ofta sammanfalla med
dem, som möta oss i den hebreiska psaltaren.

Från den poetiska formens synpunkt erbjuder ej blott denna
sång utan den assyriska poesien öfver hufvud en mycket
anmärkningsvärd öfverensstämmelse med judarnes diktning. Som
bekant har denna i stället för de ordrim, hvilka tillhöra den
moderna verskonsten, satt hvad man kunde kalla tanke-rim.
Den tanke, som man en gång uttrykt på ett sätt, kläder man
åter i en ny form, eller låter åtminstone sången röra sig i något
så när likformiga leder. Därigenom att vår vanliga bibeltext
ej på ett för ögat synbart sätt låter denna versledernas
»parallelism» framträda, förbiser mången den helt och hållet och lär

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:42:08 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ninives/0126.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free