- Project Runeberg -  Handledning uti nivelleringskonsten /
12-13

(1853) [MARC] Author: Adolf Helander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - §. 4. Beräkning af korrektion för refraktionen eller strålbrytningen - §. 5. Förklaring öfver fall och stigande samt huru de undersökas

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Utom de redan antydde omständigheter, hvilka inverka
menligt för en afvägnings-operations noggranna resultat, finnas äfven
andra dylika, som uppkomma genom fel i syftningen, härledande
sig af ofullkomlighet i synförmågan; genom afvägningsstångens
mindre noggrannt perpendikulära ställning under observationerna; genom
för stor tjocklek af horizontela tråden i hårkorset etc., som alla
skulle kunna låta sig beräkna eller förmedla, men hvilket likväl,
för undvikande af för stor vidlyftighet, här förbigås, emedan dessa
menliga förhållanden kunna, såsom i sig sjelfva mindre betydande,
dels antingen förminskas om nödig uppmärksamhet användes, eller
dels ock i vissa fall alldeles förekommas om stationerna väljas i
midten.

§. 5.



Fig. 7.
Fig. 7.


Det har redan blifvit anmärkt, att om tvänne punkter B och C
(fig. 7) hafva olika afstånd från jordens medelpunkt (A), eller, som
är detsamma, från en och samma verkliga horizont, så är den
punkt högst, hvars afstånd är störst. Skillnaden emellan begge
punkternas afstånd, här ACAB, kallas fall (eller stigande) från
den ena punkten till den andra, och är det detta fall mellan tvänne
eller flere punkter, som man genom afvägningen undersöker. Om
man har antingen en verklig eller genom konst bildad
horizontal-linie, så finnes fallet genom de perpendikulära afståndens
uppmätning, och blifver detsamma = skillnaden emellan de erhållna
resultaten.

Man kan betrakta fallet, med hänseende till utgångs-punkten,
såsom antingen positivt om marken sluttar, eller negativt om
densamma stiger.

Fig. 8.
Fig. 8.


Om AB (fig. 8) vore ytan af ett större stillastående vatten
och följaktligen en verklig horizontal-yta, samt C, D, E, F och G
punkter på botten, hvilkas vinkelräta afstånd under vattenytan vore
lika med de på perpendiklarne tecknade mått, så vore fallet från
C till D = 16’ — 11’ = 5 fot, från D till E = 22’ — 16’ = 6 fot,
och hela fallet från C till G = 40’ — 11’ = 29 fot, o. s. v.

Då det likväl torde vara högst sällsynt att omedelbart kunna
finna flera punkters perpendikulära afstånd från en verklig
horizontal-linie eller yta, så har man derföre varit betänkt på att genom
konst anskaffa eller konstruera sådane instrumenter, hvarigenom
ovilkorligen och när som helst man kunde bilda en annan,
konstgjord (skenbar) horizontal-linie, för att derefter uppmäta de
perpendikulära afstånden från densamma.

Dessa nivellerings- eller afvägnings-instrumenter äro af
mångfaldigt olika konstruktion, dels enkla och i pris ganska billiga,
dels mer och mindre komplicerade och dyrare. De kunna dock alla
hänföras under trenne hufvudklasser, såsom egentligen grundade på
följande fysiska erfarenhetssatser: 1) En fritt hängande kropp
styres, enligt tyngdens direktion, vinkelrätt mot horizontens plan; 2)
ytan af ett fritt stillastående vatten har alltid ett horizontelt läge,
samt 3) en på en instängd vattenyta simmande luftbubbla
intager alltid högsta punkten, hvarföre ock en sådan luftbubbla på
grund af denna egenskap, såsom med det vid mätningar brukliga
vattenpasset är händelsen, jemväl kan till en horizootal-linies
utvisning användas.

Till första klassen hörer det enklaste bland alla
afvägnings-instrumenter eller sådant vattenpass, som vanligen af handtverkare
brukas, hvilket är sålunda konstrueradt att, i en emot en massiv,
oftast af träd, liksidig eller likbent triangels bas, från den
motstående vinkeln, vinkelrätt insatt smal skifva med inskuren mot basen
vinkelrät linie, hänger en tråd med en tyngd i ändan. Vrides

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:45:42 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nivel/0013.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free