Handledning uti nivelleringskonsten / 16-17 (1853) Author: Adolf Helander Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - §. 5. Förklaring öfver fall och stigande samt huru de undersökas

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

som densamma på BG afskär, och ändvänder derefter instrumentet
så att den ändan deraf, som stod öfver B, nu kommer öfver C,
och anmärker derefter ånyo den punkt på BC, som tråden utvisar
sedan dess rörelse upphört. Inträffar nu denna sednare punkt
alldeles med den förra, så måste, då denna punkt E med A
sammanbindes, den derigenom uppkommande linien AE blifva vinkelrät mot
horizontal-planet samt således instrumentet vara fullkomligt just
om denna linie förut å detsamma så blifvit anmärkt, som detta
resultat visar, äfvensom bägge pålarne B och C måste vara i
jemnhöjd, eller deras öfre yta ligga i samma horizontal-plan.
Skulle åter genom instrumentets ofvanbeskrifna ändvändning, tråden
komma att utvisa tvänne olika punkter, t. ex. första gången D och
andra gången F, så blifver räta linien AE, som delar den
derigenom uppkommande vinkeln DAF midt i tu, vinkelrät mot BC, och
kan instrumentets noggrannare justering derefter ånyo företagas.

Fig. 11.

Om det vore i fråga att, med begagnande af nu beskrifna
instrument, afväga distancen AB (fig. 11), så nedslår man antingen
i denna riktning pålar så nära hvarandra, att instrumentet på två
och två af dem beqvämt kan uppställas, eller ock, hvad bättre är,
man låter af något fast trädslag förfärdiga en 15 till 20 fot lång,
2 tum tjock och 5 tum bred skifva (rikt- eller rät-skifva kallad).
Vid hvardera ändan af denna skifva är en fyrkantig hylsa, hvari
mindre stänger kunna vinkelrätt inpassas samt med skrufvar fästas.
Dessa stänger böra nedifrån och uppåt vara indelade i tum och
linier. Vid afvägningen uppställer man först stången AH i A;
sedan uppställes instrumentet på rätskifvan LC, hvars ända L höjes
eller sänkes så länge till dess tråden i instrumentet noga inträffar
med märket, hvarefter höjden L på stången AH observeras och
antecknas. Derefter uppställes stången vid skifvans andra ända C
(hvilken punkts höjd öfver A man nu funnit), då på lika sätt
förfares och punkten M blir å stången anmärkt, o. s. v., till dess man
uppnår B. Om man härvid t. ex. funnit att AL utvisade 14",
eller att terrainen från A till C stiger 14", att den vidare från C
till D stiger 36", från D till E faller 9", vidare till F faller 72"
och slutligen till B faller ytterligare 39"; så, om markens höjning
50" (14 + 36) fråndrages dess sänkning 120" (9 + 72 + 39), blir
alltså fallet från A till B 70" eller 7 fot.

Emedan detta instrument ingalunda är användbart, då det är
fråga om en större noggranhet eller afvägning af större sträckor,
så måste man i sådana fall begagna sig af instrumenter hörande
till den andra af ofvannämnde trenne klasser, hvaribland det
enklaste och minst kostsamma är den så kallade kanalvågen eller
afvägningsinstrument med kommunicerande rör.

Fig. 12.

Detta instrument är sålunda beskaffadt, att ett jern-, messings-
eller bleckrör BC, af omkring 30 tums längd och en tums diameter,
är i båda ändar ett par tum uppböjdt i räta vinklar (BF och GC)
och sedermera deri inpassade tvänne cylinderformiga glasrör HF
och KG af ³/₄ tums diameter. Medelst en i midten N af röret BC
anbragt hylsa ställes instrumentet på ett 3-uddadt stativ A eller
ock på en enda i denna hylsa instucken skodd, stadig käpp; dock
så, att instrumentets horizontela rörelse är obehindrad. För större
noggranhet kunde ytterligare ett tredje glasrör inpassas midt
emellan de förut varande. Då detta instrument skall begagnas, fylles
detsamma med någon färgad vätska (om vintren helst med sprit,
hvilken ej så lätt fryser som vatten), till ungefärligen midt på
glasrören. Enligt Hydrostatikens lagar måste då vattnets yta i dessa
trenne rör utgöra en och samma horizontal-yta, hvarföre, vid
syftningen, linien DFGE måste ligga i den skenbara horizonten; och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>