Handledning uti nivelleringskonsten / 18-19 (1853) Author: Adolf Helander Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - §. 5. Förklaring öfver fall och stigande samt huru de undersökas

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

finner man således punkternas L och M höjdskillnad om man
mäter deras vertikala afstånd från denna syftlinie och subtraherar det
mindre från det större. Det är gifvet, att om dessa afstånd äro
lika stora, ifrågavarande punkter då ligga lika högt eller au niveau
med hvarandra.

När instrumentet transporteras från ett ställe till ett annat, så
böra glasrören med proppar tilltäppas; för öfrigt behöfver man icke
med detta instrument företaga någon justering, utan är det alltid i
behörig ordning.

Till denna klass af afvägnings-instrumenter hörer äfven den så
kallade qvicksilfvervågen, som i afseende å resultatens
noggranhet bör föredragas nu beskrifna instrument.

Fig. 13.

Denna består vanligen af en enkel trädlåda CD (fig. 13), som
appliceras till ett helt vanligt enkelt stativ, och, sedan
instrumentet blifvit uppstäldt, fylles med qvicksilfver, dock ej helt och hållet,
utan så, att då båda terningarne A och B sedermera ställas
deruppå, desamma till omkring ³/₄ komma att stå ned i sjelfva
instrumentet. Dessa terningar böra vara af elfenben och ytterst noga
lika stora samt till storleken afpassade efter instrumentet, så att de
beqvämt kunna nedsättas och vertikalt röras i lådans begge ändar
C och D, utan att vara för mycket lediga. På dessa begge
terningar äro 2:ne äfvenledes lika stora dioptrar applicerade, hvaraf den
ena är försedd med hål för att derigenom syfta på en horizontel
tunga uti andra dioptern, som då kommer att bestämma syftliniens
höjd öfver marken. Så ofta detta instrument flyttas, måste
qvicksilfret aftappas, hvarföre, t. ex. vid E, kan anbringas en tapp, som
nedsättes i en medhafd flaska och hvarigenom qvicksilfret utrinner
sedan tappen blifvit öppnad.

Vidare kunde hit räknas flera andra instrumenter af olika
konstruktion, såsom den Baggeska vågbalancen, — hvilken likväl ej är
så aldeles användbar, åtminstone om ej särdeles stilla väder inträffar
under operationen, — m. fl.; men hvilkas närmare beskrifning
skulle leda till onödig vidlyftighet. En vanlig diopter-lineal med
tagelkors försedd, och uppställd på en borizontel Landtmätare-tafla,
skulle också kunna användas såsom afvägnings-instrnment, ehuru
detta instrument med mera skäl borde hänföras till 3:dje klassens
afvägnings-instrumenter.

Fig. 14.

För att beqvämt finna syftliniens höjd
öfver terrainen eller öfver
afvägningspunkterna begagnar man sig af en så kallad
Afvägningsstång (fig. 14) af träd,
omkring 12 fot lång, 2 tum bred och 1 tum
tjock, beslagen i ändarne med jern eller
messing och på ena sidan med all
noggranhet indelad nedifrån B uppåt A i fot
samt hela och halfva decimal-tum. I
begge ändarne insättas trissor af något
hårdare trädslag, hvarpå ett fint, men starkt
snöre löper, som höjer eller sänker en
bricka CD af rektangulär form, helst af
jernbleck, af omkring 8 tums längd och 6
tums bredd (höjd), hvars framsida är
delad i fyra lika stora delar, på sätt
figuren visar, hvaraf korsvis och med
oljefärg anstrukna, två svarta och två hvita
(eller röda och hvita). Denna bricka bör
med tre tunna bleckhylsor på baksidan
fasthållas vid stången, dock ej starkare,
än att den med snöret lätt kan höjas
eller sänkas. Under afvägningen är den
oindelade sidan af stången, med brickans
rätsida, vänd mot observatorn och den medlersta af ofvannämnda
hylsor å brickans baksida så placerad, att dess öfre kant noga
motsva rar det borizontela strecket å brickans midt, så att den
derigenom på stångens baksida, hvarest indelningen i fot och tum är

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>