Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - §. 5. Förklaring öfver fall och stigande samt huru de undersökas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
genom deras bågars medelpunkter. Detta hårkors kunde lämpligen
så inrättas, att ramen kring hårkorset, abcd, fasthålles i tuben
ABCD genom fjädrarne A och D samt skrufvarne B och C. Om nu
skrufven vid B uppskrufvas, så höjes hårkorset af den å motsatta
sidan befintliga fjädern D och med detsamma den horizonteia tråden
deri, hvaremot om den tillskrufvas, hårkorset blifver sänkt. Likaså
kan man genom skrufven C få hårkorset, och med detsamma den
vertikala tråden deri, skjuten till höger eller venster.
Understundom inträffar den egenheten med tuben, att om
objektivglaset är för nära hårkorset, föremålet, på hvilket man riktar tuben,
synes framför glaset och röres, om man förer ögat fram och
tillbaka eller upp och ned framom okulärglaset. Detsamma inträffar
äfven om objektivglaset är för långt ifrån hårkorset, fast med den
skillnad, att då i förra fallet, det afbildade föremålet röres i
motsatt riktning mot ögat, så sker rörelsen i det sednare åt samma
led. Detta fenomen, som kallas Parallax, härrör af föremålens
olika afstånd, och måste afhjelpas såsom menligt för afvägningens
noggranna resultat, hvilket sker på det sätt, att okulärhylsan AC
(fig. 15) så långt inskjutes- uti eller utdrages ur röret BD,
hvarigenom okulärglaset således antingen kommer närmare intill eller
aflägsnas mer ifrån hårkorset, att detta sednare synes tydligt och
svart. Hvilkendera af dessa operationer som bör företagas, finner
man lätt i följd af det anförda, så att, om man vid syftningen å en
utsatt signal ser föremålet röras åt samma håll, som ögat flyttas
framför okulärglaset, så skall hylsan AC inskjutas uti röret BD,
men om åter föremålet flyttar sig åt omvändt håll mot ögat, så skall
AC så långt utdragas ur BD intilldess det förhållande iuträffat, som
blifvit omnämndt.
Med den på detta sätt inrättade tuben är ett vattenpass GH
(fig. 15) förenadt. Detta vattenpass utgöres af ett i messing
innefattadt, cylinderformigt slipadt glasrör af 6 till 8 tums längd och
1/2 tums diameter, som, sedan detsamma till 3/4 af längden blifvit fyldt
med sprit, hermetiskt tillslutits. Den i ett sådant rör inneslutna
luften kommer då alltid att, såsom den lättare delen, intaga högsta
rummet, i hvad ställning än vattenpasset hålles. Det är också derpå,
som ett sådant rörs brukbarhet att utmärka horizontallinien vid
afvägningar grundar sig, ty vid rörets horizontela läge kommer
alltid luftbubblan att intaga midten af detsamma, men så snart rörets
axel det ringaste lutas mot horizonten, nalkas luftbubblan den högre
liggande ändan af röret. Ehuru, på sätt som nämndes,
ifrågavarande rör rätteligen, enligt theorien, borde vara fullkomligt
cylinderformigt, så uppstode dock derigenom i praktiken den
olägenheten, att det skulle vara ytterst svårt och endast med stor
tidsutdrägt, som man skulle kunna få luftbubblan att stå stilla mellan sina
märken å glaset, ty den aldra obetydligaste lutning af vattenpasset
eller lättaste och helt oskadliga skakning af instrumentet skulle
genast sätta luftbubblan i rörelse. Af denna orsak göres röret helst
sådant, att, om man tänker sig detsamma vertikalt skuret af ett
plan genom axeln, då följaktligen en rektangelyta skulle uppkomma,
de begge större parallela sidorna ej göras till räta linier utan till
cirkelbågar, fast med ganska stora radier. Ju större dessa radier
tagas, dess mera känslig blir luftbubblan. Man har visserligen
vattenpass, i hvilka, vid lutning af en sekund, bubblan går 2 linier
öfver märket, men i allmänhet kan man fullt åtnöjas med sådane,
som angifva en half linies längd vid 5 sekunders lutning, då
radierne till förutnämnde bågar, som visa den böjning eller afvikelse
från cylindern, som röret bör hafva, antagas till omkring 200 fot.
På glaset bör genom etsning utmärkas tvänne från midten lika långt
belägne punkter, mellan hvilka luftbubblan jemnt bör ligga vid rörets
horizontela läge. Hvartdera af dessa afstånd skall alltså vara lika
med luftbubblans halfva längd; men emedan luftbubblans storlek
förändras vid olika temperatur, såsom blifvande i värme mindre och i
köld större, så är bäst att å glaset utmärka flera punkter, hvaraf
två och två alltid äro lika långt belägna från midten. Dessutom bör
i afseende å detta vattenpass iakttagas: att röret icke får göras för
smalt, utan så att diametern alltid minst är 1/2 tum; att luftblåsan
icke bör vara mindre än 1/4-delen af röret och ej heller mycket
derutöfver, samt att glasrörets vidd ingalunda får variera.
Vattenpasset är vid G och H (fig. 15) fästadt vid tuben, och kan vid G
dragas närmare intill eller mer ifrån tuben, efter behof, medelst en der
befintlig skruf. Noggranheten vid afvägningar beror mycket på
luftblåsans liflighet i vattenpasset, hvilken måste vara så stor, att
blåsan vid minsta märkbar lutning af vattenpasset, flyttar sig från de
i glasröret inskurna märken, eller så, att denna flyttning tydligen
kan skönjas vid lutning af högst 5 till 10 sekunder. För att
utröna huruvida vattenpasset har den egenskapen att sådan lutning
angifva, så uppställes instrumentet t. ex. i A (fig. 17), hvarefter,
sedan detsamma blifvit justeradt, tuben rigtas på afvägningsstången
och punkten D derå anmärkes, som täckes af den horizontela
tråden. Derefter höjes tubens ena ända vid objektiv-glaset till dess
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
