- Project Runeberg -  Handledning uti nivelleringskonsten /
100-101

(1853) [MARC] Author: Adolf Helander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - §. 26. Allmänna bestämmelser och iakttagelser vid vägomläggningar eller anläggning af nya vägar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Enligt figuren är samma scala begagnad för distancerna å
horizontal-linien i profilen, som för planteckningen, men
profilhöjdernas scala 8 gånger större än denna; och i öfrigt å profil-ritningen
samma siffror utsatta som å motsvarande punkter å planen. Skulle
på något ställe, der vägen måste framgå, ett brant berg behöfva
sprängas eller en betydligare jordhöjd genomgräfvas, så fordras ofta
för en noggrannare beräkning, att särskild profil öfver detta ställe
uppgöres, med begagnande af betydligt större scala än den för
profilhöjderna i sin helhet. Vid betydligare höjdskillnad mellan de
afvägda punkterna är ofta för lättare öfversigt fördelaktigt, att å
profilritningen, parallelt med hufvud-horizontal-linien, uppdraga med
denna parallela linier på omkring en dec.-tums afstånd derifrån och
från hvarandra. Å profilen måste alla å plankartan upptagna och
nya väglinien genomskärande grafvar, bäckar, floder och bryggor
etc. intagas och högsta vattenståndet för närgränsande floder och andra
vattendrag äfven anmärkas, tillika med sådana närliggande
vattensamlingar, som komma att i sig upptaga det från nya vägen rinnande
vattnet, hvilka alla hänföras till horizontal-linien i
hufvud-nivellementet. Tjenligt torde äfven mången gång vara, att å de mindre
profilerne, der sådant låter sig göra, med särskilda färger utmärka
den olika jordmonen uti genomskärningen. Hvarje väg-nivellement
måste anslutas till några fasta punkter, som ej torde vara svårt att
finna i närheten, hvilka punkter upptagas såväl i plan- som
profilteckningen; i synnerhet gäller detta i fråga om vägens begge
ändpunkter. — Nya vägens stigande och sänkning måste någorlunda
rättas efter den genom nivellering funna profil-linien af den
naturliga terrainens yta. Sällan torde likväl denna vara så beskaffad,
att vägen fullkomligt kan följa densamma, hvarföre det är nödigt att
behörigen kunna så reglera, att ett för ofta återkommande fall eller
stigande undvikes, och att vid fördelning af fallet i en kuperad
terrain, innan största höjden ännu är uppnådd, mellanliggande mindre
höjder eller backar ej så reduceras, att sådant blir menligt för den
jemnare doceringen från högsta höjden. Dessutom är i detta
hänseende äfven den omständighet att iakttaga, att, så vidt bidrag till
anläggnings-kostnaden af Staten skall kunna erhållas, backens
lutning ej får vara större än 1/20:del af längden, utom då anläggningen sker i svårare lokal, då dylikt bidrag någon gång erhållits vid
lutningsförhållande af till och med 1/15.

För att befordra vattenafloppet borde vägens kronlinie icke
egentligen hafva fullkomligt horizontelt läge, särdeles om fråga är
om rigtigt konstbyggd väg, utan gifvas en lutning, stigande eller
fallande, till 1/500 à 1/600:del af längden. I öfrigt bör i fråga om
sådane vägar lutning från midten åt sidorna endast ifrågakomma
längs utmed en bergssluttning, då sådan kan lemnas till omkring
1/36 af längden. Bredden, i fråga om landsvägar m. fl., är i lag
bestämd från 12 alnar och derunder, ehuru på ett eller annat ställe,
omständigheterna derifrån måste göra undantag, i hvilket fall, eller
vid öfvergång från en bredd till en annan, man, om möjligt, helst
utväljer högre liggande ställen. Vägens böjningar göras helst
bågformiga (cirkelpereferier af stora radier) eller ock, der sådant ej kan
ske, lemnar man vägen på dylika ställen större bredd än eljest[1].
Der vägen löper öfver en höjd, som har affall åt begge sidor, äro
sidodiken obehöfliga, så vida ej fråga är om att dymedelst lemna
skydd åt vägkanterna, hvaremot, om den går utmed en bergssluttning,
emellan denna och vägen alltid ett dike måste anbringas. Om
vägen genomskär någon höjd och ej tillika höjer sig omkring ett par
fot öfver ytan af marken, så fordras ett dike å hvardera sidan.
Dessa diken eller grafvar lemnas i förhållande till deras fall och den
vattenmassa de äro afsedda att bortföra erforderlig bottenbredd, som
likväl sällan får understiga 2 fot. Man undviker dock gerna
mycket djupa och breda sidografvar.

Hvarje väg måste anläggas något upphöjd öfver jordytan, med
undantag i de fall då densamma går öfver en höjd. Denna
upphöjning kan i torr jordmon bestiga sig till 2, i fuktig till 3 à 4 fot.
Den lutning man ger dikenas sidoväggar är här, liksom vid
grafvars anläggning i allmänhet, beroende af den lösare eller fastare
jordmon, som vägen genomgår, hvarom redan förut blifvit
afhandladt; vägsidan bör dock vanligen lemnas större doceriug än den
motsatta.


[1] Å planchen är nya väglinien i plan afbildad såsom den antagits vara
utstakad innan nivelleringen försiggått eller innan man hunnit
bestämma sig för de bågar, som kunna i stället för de skarpare hörnen
utväljas, äfvensom å profilen alla afvägde punkters vinkelräta afstånd
från horizontal-linien blifvit för mera tydlighets skull med linier
utmärkte, hvilka sednare vid profilers konstruktion i allmänhet ej
ifrågakomma att uppdraga annorlunda än på sätt i 10 § blifvit nämndt,
för att efter ritningens fullbordande åter kunna borttagas.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:45:42 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nivel/0057.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free