Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den sköna Cunnigunda ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vid henne» sida synte* Valdineau, i sin blanka
rustning, förhärligad af manliga ridderliga
dygder: karlek, mod och fromhet.
Om aftonen, nar vinets anda i gasternas krets
uppstigit i tusen gestalter nr gyllne bagare, och
alla Riddarne stortalige omformälde sina äfventyr,
hviskade en af Borgens Tärnor till Brnden: ”Den
gamla Veronica ber om ett samtal.”
En rysning genombäfvade Cnnignnda, och
med sänkta blickar och klappande hjerta
närmade hon sig det inre rummet, der Veronica, i
känslan af sin fulhet, stod dold bakom det
perlstic-kade omhanget kring den praktfullt uppbäddade
brudsängen, och räckte henne, hemligt hviskande,
en med brokiga bilder sirad pokal.
Sedan Veronica reglat dorren, och i midten
af rummet med sin krycka ritat underliga
kretsar kring sig och Bruden, började hon med hes
rost sjunga:
Gadd af Krokodilen,
Giftig ort från Nilen,
Hjertblod af en tiger.
Fräsande sig blande!
Dunkla Makters Ande
Ur pokalen stiger:
Kretsande ha;n svingar
Och mot ljusets vingar
Strider,
Sprider
Dod i blommans famn.
Srartblå drycken jäser ^
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
