Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Men gudar och menniskor kallade honom Heimdall (Heimdallr,
den öfver verlden dallrande). Han gjordes till gudarnes sändebud,
sattes till väktare öfver regnbågens bro Bäfrast och innehafvare
af Gjallarhornet. Han symboliseras icke blott med sångsvanen,
utan äfven med tuppen och höken, likaså med väduren eller baggen,
hvars hufvud tjenar till svärd efter som han slåss dermed, då han
stångas (jfr vindstöten!). Vinden är det begrepp, som utgör s. k.
substrat för hans väsende. Han behöfver mindre sömn än en fogel,
ser lika väl om natten som om dagen, hundra raster åt hvarje
håll, och har en ovanligt skarp hörsel. Nu bör här icke heller
fördöljas, att elaka varelser — och sådana hafva funnits i alla
tider, utan att man just behöfver tänka på Loke — sade, att
Heimdall var den dummaste af alla asarna, ty han visste icke
alltid hvarifrån han kom eller hvart han for. Dock tog han icke
öl för ärende, utan förebrår Loke, sin dödsfiende, hans rusighet.
Visst är, att när han sätter Gjallarhornet för munnen och
blåser, då är full storm, »hornet är i luften», det dånar genom
rymden, så att genljudet höres till alla verldar.
Heimdalls rätta moder, sade jag, var Skuld; men hon kallas
äfven Heid. Om henne varder mycket att säga. En af hennes
bröder var Rossþjofr (hästtjuf, Loke). Völuspå nämner nornornas
namn med dessa ord:
Urd hette den ena,
den andra Vardande;
de skuro å skid
Skuld som den tredje.
Hon mins den första
folkstrid i verlden, o. s. v.
— — — — — — —
Heid de henne nämnde,
hvar till hus hon kom,
en välspående Vala,
som varsel tog af stafvar.
Seid hon kunde,
seidade af all hin hug,
var alltid i ynnest
hos ondskefull qvinna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
